Viktreducerande kirurgi ökar livskvaliteten radikalt
Hälsorelaterad livskvalitet förbättrades radikalt för en grupp svårt feta sedan de fått kirurgisk fetmabehandling enligt en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Jämförelser med andra patientgrupper inom vården visar att det emotionella välbefinnandet är sämre bland svårt feta patienter än i flertalet andra patientgrupper med kroniska tillstånd, till exempel patienter med kronisk ledgångsreumatism, cancersjukdom eller förlamning
efter ryggmärgsskada.
Den kirurgbehandlade gruppen hade reducerat sin vikt med i genomsnitt cirka 20 procent efter fyra år. De positiva effekterna efter kirurgisk fetmabehandling är kopplade till graden av viktnedgång; större viktnedgång ger en mer positiv effekt på funktionsförmåga och välbefinnande. Vid kraftig långsiktig viktminskning noterades väsentliga
och varaktiga förbättringar av livskvaliteten.
För patienter som behandlats konventionellt med kost- och
motionsrådgivning observerades en svag viktuppgång med cirka en procent efter fyra år och livskvaliteten var i princip oförändrad jämfört med före behandling.
Mätning av hälsorelaterad livskvalitet har blivit ett betydelsefullt komplement till traditionella medicinska hälsomått. Forskningen syftar dels till att belysa hur sjukdom eller skada påverkar individens funktion och välbefinnande, dels till att utvärdera effekter av
behandling. Vid mätning av hälsorelaterad livskvalitet skattar individen själv sin hälsostatus genom att besvara standardiserade frågeformulär som berör funktionsinskränkningar, symptombörda och välbefinnande.
I den landsomfattande SOS-studien (Swedish Obese Subjects) har över 6 000 svårt feta medelålders (37-57 år) personer undersökts. Utvärderingen visar att svårt feta personer skattar sin hälsorelaterade livskvalitet betydligt sämre än befolkningen i övrigt. Svårt feta personer rapporterar generellt sämre allmän hälsostatus, nedsatt emotionellt
välbefinnande och försämrad fysisk och psykosocial funktionsförmåga. Viktrelaterade psykosociala problem har ett tydligt samband med sänkt emotionellt välbefinnande.
I SOS interventionsstudie har 2 000 svårt feta patienter behandlats med viktreducerande kirurgi och en lika stor grupp har behandlats med konventionell kost- och motionsrådgivning. Psykolog Jan Karlsson, tel 031-342 63 38, fax 031-82 69 41, jan.karlsson@medicine.gu.se
Handledare: Professor Marianne Sullivan
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, Institutionen för invärtesmedicin, avdelning för kroppssammansättning och metabolism, sektionen för vårdforskning. Avhandlingens titel: ”Health-related quality of life in obesity”
Avhandlingen är försvarad
Kontaktinformation
Carina Elmäng, informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
mobil 0708-77 33 57
