Smärtinlärning redan i livmodern
Våra smärtreaktioner lärs in redan i livmodern. Det visar neurofysiologen Per Petersson i en avhandling från Lunds universitet. Genom en avancerad matematisk modell visar han hur fostret, genom att röra på sig, ställer in och finjusterar sina smärtreflexer. Hans arbete, som kan ha stor betydelse för ryggmärgsskadade och inom smärtlindringens område, har väckt internationell uppmärksamhet och publiceras nu i den ansedda tidskriften Nature.
En forskargrupp vid avdelningen för neurofysiologi vid Lunds universitet har i 15 år arbetat med att kartlägga ryggmärgens nätverk av smärtreflexer. Utgångspunkten har varit att smärtreflexerna är inlärda och inte medfödda och nu har Per Petersson och hans medarbetare bevisat att forskargruppens antaganden är riktiga. Systemet av smärtreflexer behöver beröring för att läras upp och genom fosterrörelserna lär sig nervsystemet hur kroppen fungerar.
– Beröringen som uppstår när fostret rör på sig fungerar som inlärning. Den kunskapen löser problemet med att smärtreflexen är inlärd trots att fostret knappast kan känna någon smärta där det ligger i livmodern, säger professor Jens Schouenborg som leder forskargruppen och är Per Peterssons handledare.
Per Petersson har utarbetat en avancerad matematisk modell som visar hur ryggmärgens nätverk av nerver reagerar på smärta. Modellen beskriver hur de enskilda smärtreflexkretsarna justeras och finstäms under utvecklingen genom den beröring som uppkommer när fostret rör sig i livmodern.
Per Petersson har också, tillsammans med forskare vid Lunds tekniska högskola, utvecklat ett optiskt system som kan registrera fosterrörelserna och undersöka betydelsen av sensorisk återkoppling. Arbetet innebär ett genombrott i förståelsen av hur ryggmärgens smärtreflexkretsar organiseras under fosterutvecklingen.
Forskningen kan ha stor betydelse för personer med ryggmärgsskador, där återbildningen av skadad vävnad är mycket begränsad. Man har visserligen funnit metoder att förbättra denna återbildning i centrala nervsystemet men nervfibrerna växer ofta fel. Det kan bland annat leda till svåra smärtor.
– Om vi vet hur ryggmärgens olika kretsar är uppbyggda och lärs in ökar möjligheterna att reparera en ryggmärgsskada, säger Jens Schouenborg. Dessutom kan kännedomen om hur nervkopplingarnas styrka regleras leda till förbättrad smärtlindring.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Per Petersson på telefonnummer 046-222 46 51,
0733-46 34 27, Per.Petersson@mphy.lu.se eller hans handledare professor Jens Schouenborg på 046-222 77 52, Jens.Schouenborg@mphy.lu.se
