Svenska forskare kan förbättra resultaten vid transplantation av nervceller
En forskargrupp vid Sahlgrenska akademin ledd av docent Milos Pekny, har tillsammans med forskare på Harvard Medical School i Boston funnit nya vägar att hjälpa patienter som förlorat synen, blivit förlamade eller fått bestående hjärnskador efter olyckor eller till följd av sjukdomar som påverkar det centrala nervsystemet, till exempel slaganfall.
Det centrala nervsystemet innefattar nervceller i ögon, hjärna och ryggmärg. Nervcellerna i dessa organ kan normalt inte återbildas efter skada och idag saknas effektiv behandling för miljoner människor i dessa patientgrupper. Tack vare stamcellsforskningen är det idag möjligt att transplantera friska nervceller. Det har dock varit omöjligt att få de nya cellerna att överleva och att ta över de skadade cellernas funktion. Men detta problem är forskarna nu på väg att lösa.
I en artikel som nyligen publicerades i Nature Neuroscience, har forskarna visat hur de genom att manipulera en omgivande celltyp, astrocyter, kan få de transplanterade nervcellerna att växa fast och att bilda normala nervbanor. Astrocyter finns i alla delar av det centrala nervsystemet och är i antal den dominerande celltypen i en människas hjärna. Ändå är det en celltyp som forskarna vet förhållandevis lite om. Enligt vad de känner till idag är deras primära funktioner i en frisk individ att hjälpa de celler i det centrala nervsystemet som överför information, de så kallade neuronerna, eller det vi i dagligt tal kallar nervceller. Hjälpen består i att förse dem med näring och att rensa upp i nervcellernas närmiljö, samt att skydda dem.
Men när nervcellerna skadas till följd av sjukdom eller olycka, förändras astrocyterna. De sträcker ut långa utskott i omgivningen och inriktar sig på att minimera och avgränsa skadan. Denna livsviktiga process i det akuta skedet leder sedan till en mindre önskvärd process av ärrbildning runt det skadade området. Ärrbildningen i sin tur verkar hindra de transplanterade nervcellerna från att komma på plats. I speciella genmodifierade möss, har man nu lyckats undvika skadlig ärrbildning och därmed har de transplanterade cellerna kunnat integreras. Dessa resultat är inte omedelbart överförbara på människor, men då man nu känner till en mekanism för hur man kan få transplanterade nervceller att överleva, har man helt nya angreppssätt till problemet.
Vägen från forskningsresultat till färdiga läkemedel är lång och kostsam, men då det idag saknas effektiva metoder för att hjälpa patienter med bestående nervskador, finns ett stort behov av att ta fram nya läkemedel som kan understödja en läkningsprocess. Därför håller forskarna på att, tillsammans med företagsinkubatorn Chalmers Innovation, bilda ett nytt bolag som fokuserar på detta område.
För mer information kontakta:
Docent Milos Pekny, institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi, telefon: 031-773 32 69, mobiltelefon: 0709-13 48 65, e-post: Milos.Pekny@medkem.gu.se
Ulrika Lundin, pressekreterare
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, pressekreterare
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
