Demokrati vs mänskliga rättigheter?

Eva Erman har i sin doktorsavhandling vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, dels utarbetat förslag till en diskursteori om mänskliga rättigheter, med avstamp i filosofen Jürgen Habermas demokratiteori, dels studerat FN:s Kommission för mänskliga rättigheter – både den rättighetsdiskussion som förs och den institutionella struktur som bestämmer spelreglerna för politiskt beslutsfattande. Eva Erman exemplifierar hur diskursteorin kan appliceras på global nivå genom att arbeta fram en alternativ institutionell design för Kommissionen.

Habermas demokratiteori öppnar för nya sätt att se på relationen mellan demokrati och mänskliga rättigheter då han utgår från deras ömsesidiga beroende snarare än deras inneboende spänning. Detta möjliggör andra definitioner av centrala demokratiteoretiska begrepp som representation och deltagande. Samtidigt måste många av Habermas filosofiska såväl som politisk-teoretiska grundantaganden omformuleras i en global kontext med fokus på mänskliga rättigheter snarare än på den demokratiska rättsstaten.

På senare år har det uppkommit en rad olika kosmopolitiska demokratiteorier som försöker överskrida de traditionella politiska gränserna och bemöta de nya problem som dagens nationalstatliga demokratier står inför. En typisk kosmopolitisk demokratiteori använder den demokratiska staten som den primära byggstenen i sin globala demokratiska arkitektur. Ett problem med en sådan utgångspunkt är att trots att den liberala demokratin vinner segrar världen över så fortsätter stater att agera strategiskt gentemot andra stater, utifrån nationellt egenintresse. Ett annat problem är att så snart vi fokuserar på mänskliga rättigheter så blir det mindre moraliskt försvarbart att låta människor som är i störst behov av basala rättigheter vänta allra längst på att tillhöra en sådan demokratisk enhet. Både det demos (folk) och det ethos (livsåskådning) vi tillhör verkar vara moraliskt godtyckliga ur ett globalt rättighetsperspektiv.

Här kan ett Habermasianskt perspektiv möjliggöra nya sätt att se på demokratisering av globala politiska institutioner. Ställd inför ett av de mest akuta problemen på den internationella politiska arenan – hur FN ska demokratiseras och dess legitimitet öka – är Eva Ermans avhandling ett bidrag till hur detta skulle kunna göras.

Doktorsavhandlingens titel: Action and Institution – Contributions to a discourse theory of human rights

Disputationen äger rum lördag den 11 oktober kl. 13.00 i hörsal 5, hus B, Frescati. Opponent är docent Mikael Carleheden, Örebro universitet.

Eva Erman kan nås på telefon 08-16 30 79 eller e-post eva.erman@statsvet.su.se.