Byggställning i kroppen försvinner av sig själv
Konstgjorda, plastliknande material ska hjälpa kroppen att läka själv – för att sen försvinna. Genom nya tillverkningsmetoder från KTH kan man styra materialets egenskaper såsom hållbarhet, töjbarhet och nedbrytbarhet och göra sjukhusvistelser snabbare och billigare. Metoden presenteras i en avhandling den 31 oktober.
Har du opererats någon gång? Kanske har du haft sönder ett korsband eller blivit brännskadad? Behovet av till exempel nya korsband och ny hud är mycket stort och därför räcker inte de mänskliga donatorerna till. Problemet har man löst genom att tillverka konstgjorda kroppsdelar.
Det som saknas i dagens material är dock att det inte går att förutbestämma alla egenskaperna. Eftersom kroppens olika delar är olika töjbara och skall tåla olika mycket påfrestningar vill man istället tillverka nya material med specialdesignade egenskaper och man vill innan tillverkningen veta vilka egenskaper materialet kommer att få.
Med hjälp av nya polymera (plastliknande) material kan man få helt nya möjligheter. Istället för att som tidigare odla celler på en platt matta kan man låta dem växa tredimensionellt kring och inuti materialet.
Materialet är nedbrytbart och fungerar då bara som en slags byggställning som cellerna växer på. Då cellerna själv återuppbyggt den skadade vävnaden bryts det konstgjorda materialet ner och försvinner. Redan nu finns exempel på sådan teknik. Sytråden som läkaren syr ihop sår med inuti kroppen är oftast nedbrytbar, men i framtiden kommer man även att kunna sätta in nedbrytbara senor, ben, brosk och hud i våra kroppar. Till exempel kan man tänka sig att materialet i framtiden kan användas vid ett svårt benbrott. I början fungerar det som stöd och efter ett tag, när kroppen har läkt sig själv, löses materialet upp och försvinner. Det gör att ett läkarbesök för att ta bort det inopererade materialet inte behövs, vilket sparar både tid, pengar och eliminerar riskerna som uppkommer vid varje operation.
Denna avhandling beskriver hur man på olika sätt kan tillverka dessa nya material och möjligheter till att förändra materialens struktur och därigenom dess egenskaper.
Avhandlingen har skrivits av doktoranden Anna Finne och handletts av professor Ann-Christine Albertsson på institutionen KTH Fiber och polymerteknologi.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Anna Finne, doktorand på KTH Fiber och polymerteknologi. Tel. 08-790 89 24, 073-632 07 14, annaf@polymer.kth.se
