Oväntat gott om rödlistade arter i norrländska skogar
När SLU och Skogforsk inventerade rödlistade mossor och lavar i norra Hälsinglands granbestånd hittade man oväntat många arter – fler än man hittar i genomsnitt – i landets nyckelbiotoper, alltså de “pärlor” av extra skyddsvärd skog som inte ska avverkas.
– Resultaten visar att rödlistade mossor och lavar är betydligt vanligare än vi hittills trott, säger professor Lena Gustafsson som leder studien.
Skogarna som inventerades var vanliga granbestånd som snart ska avverkas. De genomsöktes systematiskt av erfarna artspecialister. Hälsinglands natur är rik på biologisk mångfald, men skogarna där avviker inte väsentligt från dem i många andra delar av Norrland. Därför tror forskarna att de norrländska skogarna generellt är rika på rödlistade arter.
– Delar av de avverkningsmogna skogarna i norra Sverige har sannolikt aldrig varit kalavverkade, utan istället har först enskilda värdefulla träd tagits ut och i senare tid har de flesta gallrats, berättar Lena Gustafsson. Därför finns det kvar gamla träd från tiden före skogsbrukets kraftiga påverkan. Nästan alla arter vi hittade växte på träd och vi tror att de gamla träden varit mycket viktiga för dem.
Men populationerna av rödlistade arter riskerar nu att minska drastiskt i takt med att de gamla dimensionsavverkade skogarna avverkas, menar forskarna. En avgörande fråga är då i vilken utsträckning de träd och trädgrupper som idag lämnas vid avverkning kan fungera som “livlinor”, där de rödlistade arterna kan överleva för att sedan sprida sig till de uppväxande bestånden.
– Om de arter som vi hittade även finns i bestånd som nu är medelålders och som uppkommit efter kalavverkning, vilket började praktiseras på 50-talet, det vet vi inte än. Men Skogforsk och SLU håller just nu på med en studie där vi undersöker om spridning av de här arterna sker från gamla till yngre bestånd, berättar professor Jan Weslien, Skogforsk.
Blir de resultaten avgörande för den fortsatta debatten om hur mycket skog som behöver skyddas?
– Resultaten ger ny viktig kunskap, men naturligtvis inte hela svaret. Vi håller t.ex. också på att undersöka hur arterna klarar sig i de “hyggesdungar” som skogsbruket numera regelmässigt lämnar på hyggena, men sådana studier tar tid. Att arterna finns i de kvarlämnade dungarna, det har vi sett. Men vi vet ännu inte om de klarar omställningen tills skogen runt omkring har vuxit upp igen.
FAKTARUTA – RÖDLISTADE ARTER
Arter som klassificeras i en av kategorierna Kunskapsbrist (DD), Försvunnen (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU) och Missgynnad (NT) benämns alla rödlistade. De rödlistade arter som kategoriseras som endera Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN) eller Sårbar (VU) benämns hotade.
Kategorin Kunskapsbrist (DD) omfattar arter om vilka man ännu har för liten kunskap för en klassificering.
Pressmeddelandet finns också på www.skogforsk.se och www.slu.se.
Bilder på några av de rödlistade arterna som hittades i studien kan rekvireras från Lena Gustafsson, se kontaktuppgifter.
Kontaktinformation
Kontakter:
Lena Gustafsson, SLU. 018-67 27 47, 070-302 27 47.
Jan Weslien, Skogforsk. 018-18 85 05, 070-698 59 29.
Sverker Johansson, pressansvarig Skogforsk.
018-18 85 30, 070-638 10 78.
Kristina Sundbaum, pressansvarig-skog SLU.
018-67 10 00, 070-276 14 65.
Studien presenteras i Skogforsks Resultat nr 17, som kan rekvireras från Skogforsk på 018-18 85 31 eller www.skogforsk.se
