Kunskap om attityder kan förbättra stöd till ofrivilligt barnlösa
Majoriteten av kvinnor och män är positiva till äggdonation som metod vid ofrivillig barnlöshet, men en tredjedel är negativa till att barnet får veta donatorns identitet. Barnmorskan Agneta Skoog Svanberg visar i sin avhandling vilka attityder som finns till äggdonation, och hur par upplever behandlingen vid provrörsbefruktning.
Agneta Skoog Svanbergs avhandling beskriver känslomässiga reaktioner hos kvinnan och mannen under provrörsbehandling (IVF), attityder till frysta befruktade ägg hos par som tidigare genomgått IVF samt allmänhetens attityder till äggdonation i Sverige våren 2002. Då diskuterades ett nytt lagförslag om äggdonation som inkluderade barnets rätt att få veta donatorns identitet.
Vissa perioder under IVF-behandlingen upplevdes som särskilt påfrestande för paren; tidpunkten för äggplockning, då ägget återfördes samt tiden före graviditetstestet.
Det fanns en likhet i reaktionsmönstret hos kvinnor och män vilket tyder på att IVF-kliniken bör ge båda samma stöd. Kvinnor som fått övertaliga befruktade ägg som kunde frysas, var mer optimistiska än övriga kvinnor, men de upplevde samma stress. Av de par som tidigare genomgått IVF var det en tredjedel som inte använde sina frysta befruktade ägg när den lagstiftade tillåtna förvaringstiden var slut. En stor andel av dessa par hade fått barn vid IVF-behandlingen och ville inte ha syskon så snart som den tillåtna frystiden medgav. En femtedel av kvinnorna och männen hade funderingar om hur frysperioden påverkat deras embryon. IVF-klinikerna bör därför informera om uppföljningar som gjorts på barn från frysbehandlingar, samt hålla kontakt med paret under frysperioden för att svara på frågor.
Bland allmänheten var majoriteten av kvinnor och män positiva till äggdonation som metod vid ofrivillig barnlöshet, men en tredjedel var negativa till identifierande uppgifter om donatorn. Kvinnorna var mer positiva än männen till att barnet informeras hur det har blivit till. En sjättedel av kvinnorna kunde tänka sig att donera ägg i framtiden men av dessa var en tredjedel negativa till att berätta för barnet om dess ursprung. Agneta Skoog Svanberg konstaterar att det är viktigt att utförligt informera både donatorer och par som tar emot donerade ägg om konsekvenserna av äggdonation.
För att öka antalet donatorer kan IVF-klinikerna använda internet för information till kvinnor som är intresserade av att donera. Att få prata med kvinnor som redan donerat ägg, ha egna barn, bo nära IVF-kliniken, och få professionell rådgivning ökar sannolikheten för att kvinnor ska vilja donera ägg.
Avhandlingen baseras på dagliga självskattningsmätningar hos 40 IVF-par, ett frågeformulär till 124 par som vid tidigare genomgått IVF-behandling, samt en enkät om äggdonation till 1000 kvinnor (25-35 år) och 1000 män (25-40 år) i Uppsala län. Äggdonation är tillåtet i Sverige från 1 jan 2003.
Namn: Agneta Skoog Svanberg
Avhandlingens titel: The Long and Winding Road: Emotional Reactions during In Vitro Fertilization and Attitudes towards Cryopreserved Embryos and Oocyte Donation.
Institution: Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
Opponent: Professor Per Olof Janson, Göteborgs universitet, Göteborg.
Disputationen äger rum: Fredagen 5 december, kl. 9.15, Rosénsalen, kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset.
Kontaktinformation
Agneta Skoog Svanberg kan nås på 0708-251389 eller via e-post skoog.svanberg@swipnet.se
