Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

15 december 2003

Minnet kan tränas upp

En forskargrupp vid Karolinska Institutet visar nu för första gången hur hjärnans aktivitet förändras under träning av arbetsminnet. Resultaten presenteras i Nature Neuroscience.

Undersökningar har gjorts av friska vuxna försökspersoner medan de utförde olika träningsuppgifter för arbetsminnet. Hjärnans aktivitet registrerades med magnetkamera, i så kallad fMRI, före, under och efter träningen. Träningen pågick dagligen i fem veckor. Resultaten visar att aktiviteten ökade i vissa specifika delar av hjärnan. Detta tyder på att de delar av nervsystemet som styr arbetsminnet är föränderliga och därmed möjliga att påverka. Metoden att systematiskt träna arbetsminnet kan därför troligen få betydelse som behandling av kognitiva problem vid sjukdom eller skada i nervsystemet, t ex efter en stroke.

Arbetsminnets kapacitet har hittills ansetts vara konstant. På senare tid har dock rapporter kommit som antyder att arbetsminnet kan förbättras om det tränas. Arbetsminnet skiljer sig från långtidsminnet så att det ansvarar för informationsintag, koncentrationsförmåga, problemlösning och korttidsminne. Om man liknar hjärnan vid en dator så är arbetsminnet det man har uppe på skrivbordet, medan långtidsminnet är hårddisken.

Forskargruppen har tidigare rapporterat hur samma typ av träningsmetod kan lindra symptomen vid ADHD, särskilt avseende koncentrationssvårigheter.


För mer information kontakta:
Pernille Olesen, tel. 08-517 773 48 eller mail: pernille.olesen@kbh.ki.se
alternativt
Helena Westerberg, tel. 073 980 1615 eller mail: helena.westerberg@kbh.ki.se
båda vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

Publikation:
Increased prefrontal and parietal activity after training of working memory
Olesen PJ, Westerberg H, Klingberg T.
Nature Neuroscience Online 14 december 2003.

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera