Elittjur lönar sig bäst i toppbesättning
De högst rankade tjurarnas spermier gör störst nytta i redan högproducerande mjölkkobesättningar med god närmiljö. Det ger det bästa ekonomiska utbytet av inseminationen, enligt Rebecka Kolmodin vid SLU.
Avelstjurars värde bestäms av hur bra deras avkomma är. I den officiella avelsvärderingen använder man sig idag av en metod som baserar sig på medelvärdet av vad tjurens döttrar har presterat. Rebecka Kolmodin vid SLU har i sitt doktorsarbete avelsvärderat svenska ungtjurar (Svensk röd och vit boskap) med en ny metod avseende döttrarnas mjölkproduktionsförmåga, fruktsamhet och livslängd, med hänsyn till vilken miljö varje dotter har befunnit sig i. Tjurarnas rangordning visade sig då vara densamma i de allra flesta miljöer i Sverige.
Skillnaden mellan högrankade och lågrankade tjurar var större i högproducerande besättningar, som erbjuder korna en god närmiljö. Med kornas närmiljö menas i det här fallet kombinationen av stallsystem, skötsel, utfodring med mera. Elittjurens genetiska fördel kommer bäst till sin rätt hos en dotter i en besättning med god miljö. I en sämre miljö får man inte lika mycket valuta för pengarna när man seminerar med elittjur.
Tjurar vars döttrar förväntas ha hög produktion antas också nedärva stor känslighet för förändringar i sin närmiljö. Får döttrarna en bra miljö kan de producera mycket bra, men vid en försämring av miljön minskar den förväntade produktionen avsevärt. En stor miljökänslighet innebär att man har mycket att vinna på att förbättra skötseln och/eller utfodringen. Att det är lönsamt att behandla djuren väl är etiskt tilltalande, men det finns också problem med den stora miljökänsligheten: korna blir mer och mer beroende av människan och tekniken för sin välfärd och överlevnad.
Kor med liten känslighet för miljöförändringar har den fördelen att de klarar av variationer i miljön utan att tappa särskilt mycket i produktion, fruktsamhet eller livslängd. Nackdelen är att en sådan ko med stabil mjölkproduktion och fruktsamhet ger liten respons på förbättringar i skötsel och utfodring. I extremfallet har kon blivit en mjölkmaskin som producerar lika mycket oavsett vad vi gör med henne eller stoppar i henne, vilket kan vara ett etiskt problem.
Med avelsurval kan vi alltså påverka kornas miljökänslighet. Detta kan vi utnyttja genom att med hjälp av skötselåtgärder förbättra mjölkproduktion, fruktsamhet, livslängd och andra viktiga egenskaper. Alternativt kan vi välja att avla för stabilitet, vilket ger mindre risker, men också mindre utrymme för bättre mjölkproduktion, fruktsamhet och livslängd genom miljöförbättring.
Agr. Rebecka Kolmodin, institutionen för husdjursgenetik, SLU, försvarar sin avhandling för agronomie doktorsexamen med titeln: Reaction Norms for the Study of Genotype by Environment Interaction in Animal Breeding Opponent: Professor Larry Schaeffer, University of Guelph, Canada. Tid: torsdagen den 22 januari 2004 kl. 9.00 Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna
För mer information: Rebecka Kolmodin, 018-67 19 70, Rebecka.kolmodin@hgen.slu.se www.hgen.slu.se
Kontaktinformation
För mer information: Rebecka Kolmodin, 018-67 19 70, Rebecka.kolmodin@hgen.slu.se
