Storstadsmiljö ökar risken för svår psykisk sjukdom

Studien undersökte hela den svenska befolkningen i åldrarna 25-64 år den 31 december 1996, dvs. totalt 4.4 miljoner kvinnor och män. Individerna följdes upp efter tre år avseende första inläggning på sjukhus för psykos eller depression.

Resultaten visar att risken för psykos och depression ökade med stigande grad av urbanisering, definierad som befolkningstäthet. Individer boende i de mest tättbefolkade områdena hade 68-77 procents ökad risk att utveckla psykos jämfört med individer boende i de minst tättbefolkade områdena. Sambandet mellan en hög urbaniseringsgrad och den ökade risken för psykos och depression kvarstod efter justering för ålder, civilstånd, utbildningsnivå och invandrarstatus, och var tydligare för psykos än för depression. Att bo ensam och att ha en låg utbildningsnivå ökade risken för psykos och depression, särskilt för män.

Det har ännu inte klargjorts vilka faktorer som kopplar samman urbanisering och mental ohälsa. Möjliga faktorer kan vara stressigare levnadsomständigheter i storstadsområden, sämre sociala nätverk, utsatthet och segregation. Författarna drar slutsatsen att det är viktigt för läkare verksamma i storstäderna att ta hänsyn till graden av urbanisering i behandlingen och förebyggandet av psykos och depression. Beslutsfattare borde beakta graden av urbanisering när de planerar fördelningen av ekonomiska resurser till psykiatrisk sjukvård.

Publikation:
Urbanisation and incidence of psychosis and depression; A follow-up study of 4.4 million women and men in Sweden
Sundquist K, Frank G, Sundquist J.
Br J Psych 184, 1 April 2004.

För ytterligare information, kontakta:
Dr Kristina Sundquist, Centrum för Allmänmedicin, Karolinska Institutet,
tel 08-52488708, 0709-987659 eller mail: Kristina.Sundquist@klinvet.ki.se