Provrörsbefruktning lönsamt för samhället
Provrörsbefruktning är idag en vanlig behandlingsmetod vid ofrivillig barnlöshet. Samtidigt pågår en debatt om provrörsbefruktning ska täckas av den allmänna sjukvårdsförsäkringen.
En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att produktionskostnaden för ett provrörsbarn är ungefär 200 000 kronor. Det kan jämföras med att en genomsnittlig svensk under sin livstid bidrar med 16 miljoner kronor till Sveriges BNP.
Under 1990-talet har antalet provrörsbefruktningar, så kallade IVF-behandlingar, ökat väsentligt i västvärlden. Sedan det blivit möjligt att även behandla manlig infertilitet har antalet behandlingar närmast fördubblats. Kostnaderna för IVF-behandlingar utgör endast en mycket liten del av den totala kostnaden för hälso- och sjukvården. I Sverige påbörjades under 2001 cirka 8 300 behandlingar. Kostnaderna för att genomföra dessa uppskattas till 0.14 procent av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten. I Sverige leder behandlingarna till att det föds runt 2 000 IVF-barn varje år. De utgör ungefär 2,5 procent av alla födda barn.
Leg barnmorska Maria Granberg har i sin avhandling uppskattat kostnaderna för IVF och jämfört dem med andra behandlingsalternativ för ofrivillig barnlöshet. Vid hormonella rubbningar samt vid stopp i äggledare visar hon att IVF, som är dyrare per behandlingstillfälle, ändå är kostnadseffektivt eftersom produktionskostnaden för barnet är lika stor eller lägre än vid de alternativa behandlingsmetoderna. I en intervjuundersökning av par som ska påbörja en IVF-behandling visas att den nytta paren upplever, omsatt i ekonomiska termer, är större än sjukvårdens kostnader för att genomföra behandlingen.
I dag är samhällets kostnader för assisterad befruktning endast en liten del av den totala sjukvårdskostnaden. Ytterligare restriktioner för behandlingen tros inte kunna leda till några större besparingar eftersom det endast är den del som utgörs av själva behandlingskostnaden som kan påverkas med restriktioner i den allmänna sjukvårdsförsäkringen. Av produktionskostnaden för ett IVF-barn på cirka 200 000 kronor utgör den del som direkt påverkas av ytterligare restriktioner cirka hälften. De övriga kostnaderna är de som följer av graviditet och förlossning. En förutsättning för att denna del av kostnaderna ska minskas är därför att de barnlösa paren helt avstår från behandling och inte söker ett privat alternativ och blir gravida.
Med tanke på att en genomsnittlig svensk under sin livstid bidrar med cirka 16 miljoner kronor till Sveriges BNP är IVF-behandling vid ofrivillig barnlöshet, trots den kostnad som behandlingen innebär, lönsamt för samhället.
Avhandlingen är skriven av:
leg barnmorska Maria Granberg, mobiltelefon: 0733-72 22 10, e-post: maria.granberg@neoventa.se
Handledare:
Docent Matts Wikland, telefon: 031-710 46 15, e-post: matts.wikland@fcivf.com
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för kvinnor och barns hälsa, avdelningen för gynekologi och obstetrik
Avhandlingens titel: Economic aspects of infertility treatment
Avhandlingen försvaras fredagen den 14 maj 2004, klockan 13.00 i föreläsningssalen, Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra sjukhuset, Göteborg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
