Smärtkänsla lärs in genom beröring
Att en nyfödd baby kan uppleva smärta har tidigare tagits som bevis för att smärtreflexerna är medfödda och inte inlärda. Babyn har ju inuti livmodern varit skyddad från allt som kan göra ont, och borde därför inte ha kunnat lära sig vad smärta är. Men enligt en forskargrupp i Lund, ledd av professor Jens Schouenborg, räcker beröringarna från fostrets rörelser i livmodern för att starta en inlärningsprocess hos det omogna smärtsystemet.
– Beröringssystemet behöver bara små stimuli: huden reagerar på mycket lätta tryck och vidröringar. Vi har funnit att beröring används som en träning för smärtsystemet, som normalt reagerar på starkare stimuli, säger Alexandra Waldenström.
Hon disputerar snart på en avhandling där hon studerat råttungars smärtreaktioner genom att använda ultrakorta smärtframkallande värmepulser. Försöken visade att ungarna från tio dagars ålder började lära sig dra bort svansen från stimuleringen. Denna period hos en råttunge motsvarar i mognad människans fosterstadium, ungefär mellan vecka 10 och 30.
Att inlärningen hängde samman med beröring visades i fortsatta försök, där råttungarnas svansar bedövades så att de bara kände beröring men inte smärta. Även då lärde de sig rätt bortdragningsreflex. I andra försök visades också att de beröringar som uppstår av råttungarnas spontana ryckningar under sömnen leder till en inlärning av smärtsystemet.
Denna s k utmognad av smärtsystemet visade sig äga rum under en viss begränsad period av råttungarnas utveckling. Det kan betyda att fostrets smärtinlärning i moderlivet också äger rum under en viss period, och att störningar under den tiden kan leda till fel i de skyddsreflexer som gör att vi t ex snabbt drar handen från en het spisplatta. Kanske ska för tidigt födda barn därför inte skyddas från beröring, utan snarare utsättas för en beröring som liknar den de normalt skulle fått genom sina rörelser i livmodern.
Alexandra Waldenströms avhandling ökar kunskapen om mekanismerna bakom smärtsystemets inlärning och ryggmärgens utmognad. Därigenom ökar på sikt möjligheten att utveckla bättre smärtlindring och kanske på sikt också reparera ryggmärgsskador.
Alexandra Waldenströms avhandling heter No pain, still gain – cross modality developmental learning guided by spinal spontaneous activity, och läggs fram den 15 maj. Hon träffas på tel 046-222 46 51, alexandra.waldenstrom@mphy.lu.se. Jens Schouenborg träffas på 046-222 77 52, jens.schouenborg@mphy.lu.se
