Knäbrosk stärks av motion
Att motion kan stärka brosket i knäleden är en av slutsatserna från malmöläkaren Carl Johan Tiderius forskning, som redovisas i en avhandling från Lunds universitet. Han har studerat knäartros, en mycket vanlig sjukdom som orsakar smärta och stelhet beroende på att brosket successivt bryts ner. I dag finns inga etablerade sätt att upptäcka tidiga broskförändringar vid artros.
Tiderius har i sin avhandling studerat förekomsten av GAG, en sorts negativt laddade sockerkedjor som är viktiga för att brosket ska behålla sin stötdämpande förmåga. Vid Tiderius försök har ett kontrastmedel sprutats in i blodet, varpå GAG-halten i knäbrosket mätts med magnetkamerasignal, MR.
Resultaten visar bl.a. att denna MR-teknik kan påvisa sjukdom hos patienter med mycket milda broskförändringar. Sådana tidiga broskförändringar syns inte på vanlig röntgen utan upptäcks annars bara genom s.k. titthålsoperation. Jämfört med en sådan är MR en mycket skonsammare metod och helt ofarlig för patienten.
Tiderius studier visade också på skillnader mellan friska försökspersoner med olika grad av aktivitet – elitlöpare, medelmotionärer och personer som inte alls ägnade sig åt regelbunden motion. Det fanns ett tydligt samband mellan motionsgrad och GAG-halt, så att mer träning gav mer GAG. Dessa resultat tyder på att motion får ledbrosket att öka GAG-halten för att förbättra sin hållfasthet, vilket är en helt ny kunskap.
Även för dem som redan blivit dåliga i knäna kan det vara bra med motion. Det visar en färsk studie som Tiderius forskargrupp tillsammans med Ewa Roos presenterat på en konferens i USA under våren. Där jämfördes patienter som riskerade slitage på brosket efter en meniskskada och som lottats till träning respektive icke-träning under fyra månader. MR-studierna visade att de patienter som tränat ökat halten av GAG i knäet, dvs. fått bättre kvalitet på sitt brosk trots den ursprungliga skadan.
– Lämpligaste sätt att träna måste bedömas individuellt, säger Carl Johan Tiderius. Jogging kanske kan vara ett sätt att förebygga artros hos en frisk individ, medan en patient som redan har en broskskada får ta det lite lugnare, exempelvis med promenad och lågintensiv jympa.
Kontrast-MR-tekniken kräver särskilda rutiner eftersom kontrastmedlet måste sprutas in två timmar före bildtagningen, och eftersom analysen av MR-signalerna ska ske på ett särskilt sätt. Den kräver däremot ingen särskild utrustning, och skulle enligt Tiderius i princip kunna tillämpas på alla sjukhus som har moderna MR-system.
Avhandlingen heter Contrast-enhanced MRI of human knee cartilage och läggs fram den 4 juni. Carl Johan Tiderius nås på e-adressen carl-johan.tiderius@skane.se.
