Biosensor avslöjar hormonfuskande djuruppfödare
Inom EU får köttproducenter inte använda hormonpreparat för att få djuren att växa snabbare, men fusk har avslöjats i flera medlemsländer. En som arbetat med att ta fram effektiva och säkra kontrollmetoder är Annette Johansson vid SLU och Livsmedelsverket. I sitt doktorsarbete har hon tagit fram snabbtester som spårar mycket små mängder av det hormonliknande och muskeluppbyggande ämnet klenbuterol, i såväl urin som hår.
Klenbuterol är ett läkemedel som i Sverige används mot astma hos djur men som dessutom har en muskeluppbyggande effekt på kalvar. Medlet är förbjudet som tillväxtstimulerare i hela världen, eftersom det är toxiskt i mycket låga halter och har orsakat förgiftning hos människor som ätit kött från behandlade djur. I USA och flera andra länder är det dock tillåtet att använda vissa andra preparat (tillväxthormoner, eller ämnen med liknande verkan) för att stimulera tillväxten hos djur i livsmedelsproduktion. All sådan användning är förbjuden inom EU, framför allt för att vi vill ha säkra livsmedel men också av djuretiska skäl.
Varje år kontrollerar Livsmedelsverket både svenskt och importerat kött för att se om det innehåller tillväxtstimulerande ämnen. Som komplement till kontroller på slakterier görs också kontroller under uppfödning, för att illegal användning ska kunna upptäckas på ett så tidigt stadium som möjligt. På levande djur tas oftast urinprov, men det är också möjligt att testa blodprov eller hår. Annette Johansson har nu utvecklat en ny typ av snabbtester för klenbuterol och ett antal närbesläktade ämnen. I testerna använder man antikroppar mot det ämne man vill spåra och en optisk biosensor* från Uppsalaföretaget Biacore.
I urin går det i regel att hitta positiva prover under tiden djuret behandlas och en vecka framåt. Den nya biosensormetoden för urin har visat sig vara mycket effektiv, och den används för närvarande i Livsmedelsverkets offentliga kontroll för analys av både klenbuterol och andra s.k. beta-agonister. Den antikropp som används i urinmetoden fångar nämligen också upp ämnen som salbutamol, mabuterol och brombuterol. Det går att hitta halter på 1 mikrogram per liter urin eller lägre av dessa beta-agonister. För att kunna analysera så låga halter var Annette Johansson tvungen att utveckla en ny uppreningsmetod, där samma antikroppar används för upprening och analys i biosensorn.
I hår lagras flera ämnen in, och det är möjligt att hitta rester av till exempel beta-agonister upp till flera månader efter behandling. I hår var det möjligt att upptäcka koncentrationer ner till 10 mikrogram per kilo.
* Biosensorn kan sägas bestå av tre komponenter: antikroppar från djur mot det ämne man vill testa, ett chip med en guldyta som ”impregnerats” med ämnet i fråga och en detektor. Analysen görs sedan i två steg. Först tillsätts antikroppar i det prov man vill testa (t.ex. ett urinprov). Om provet innehåller ämnet binds molekylerna till antikroppar. I nästa steg utsätts guldchipet för blandningen av prov och antikroppar. Om antikropparna redan är uppbundna kommer de inte att fastna på chipets yta, men om det inte finns något av det sökta ämnet i provet kommer antikropparna i stället att bindas till chipet. Hur mycket antikroppar som binds in kan avläsas direkt med en särskild detektor och därigenom beräknas halten av det sökta ämnet i provet. Samma guldchip kan användas till hundratals analyser.
Fil kand Annette Johansson, vid institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU, försvarade fredagen den 28 maj kl. 09.15 sin doktorsavhandling Immunosensor methods for drug residue control of food. Assay design and sample matrix effects. Fakultetsopponent var Assistant Professor Aldert Bergwerff från Utrecht University i Nederländerna.
Pressbilder: http://www.slu.se/aktuellt/pressbilder/2004/annette_johansson/index.html
Kontaktinformation
Mer information: Annette Johansson, 018-17 55 00
E-post: ajoh@slv.se
