Säkrare och mer skonsam behandling av hudcancer
Marica B. Ericson har studerat patienter som behandlas med ljus för basalcellscancer, som är den vanligaste formen av hudcancer. I sitt doktorsarbete har hon kommit fram till hur behandling med ljusterapi kan förbättras samt hur diagnosen kan bli säkrare med hjälp av bildbehandling.
Antal fall av hudcancer ökar kraftigt och de så kallade icke-pigmenterade typerna såsom basalcellscancer är absolut vanligast. Även aktinisk keratos, som är ett förstadium till cancer, är mycket vanlig.
Ljusterapi dödar tumörceller
Redan i början av 1900-talet visade det sig att synligt ljus kan användas för behandling och diagnos av sådana typer av tumörer. Genom fotodynamisk terapi (PDT) behandlas tumören med rött ljus efter att den först gjorts ljuskänslig. Det gör man genom att stryka på en kräm som innehåller aminolevulinsyra (ALA). Detta ämne finns naturligt i kroppen och är i sig helt ofarligt. Men när ett överskott av ALA kommer in i cellerna omvandlas det till ljuskänsligt porfyrin, som vid belysning startar en fotokemisk reaktion vilket dödar tumörcellerna. Behandlingsresultatet är oftast mycket gott, men nackdelen är att behandlingen ibland kan upplevas smärtsam.
Marica Ericsons syfte har varit att bättre försöka förstå de bakomliggande mekanismerna, för att kunna göra PDT så effektiv och samtidigt så skonsam som möjligt för patienterna.
– Idag brukar de som behandlas med PDT få upprepa behandlingen flera gånger. Men jag har sett att behandlingen blir mer effektiv när man behandlar en längre tid men med lägre ljusintensitet, berättar Marica Ericson som disputerar i fysikalisk kemi.
Studierna har Marica gjort i samarbete med Sahlgrenska universitetssjukhusets hudklinik, där hon varit med patienter under deras behandlingar.
Kameran ser mer än ögat
För vissa svårare typer av tumörer är inte PDT lämplig som behandlingsmetod, utan dessa måste opereras bort. Tumörerna är ofta lokaliserade i ansiktet, och det är viktigt att kunna säkerställa deras utbredning mycket noggrant för att minska risken för återfall. Man kan då använda sig av s.k. fluorescensdiagnostik. Denna metod gör det möjligt att se mönster och förändringar i huden vilka inte är uppenbara för blotta ögat. Även i denna teknik används ALA. Eftersom ämnesomsättningen i tumören är annorlunda jämfört med den omgivande friska huden bildas mer porfyrin i tumören. Under belysning med blått ljus sänder porfyrinet ut rött ljus, d.v.s. det fluorescerar. Denna fluorescens registreras med hjälp av en ljuskänslig digitalkamera och man får en bild av hudtumören på datorn.
Marica Ericson har studerat skillnaden i fluorescens mellan tumör och frisk hud. Dessutom har fluorescensbilder jämförts med den histologiska (vävnads-) utbredningen. På så sätt har avancerad bildbehandling kunnat användas för att träna datorn att hitta den sanna tumörutbredningen utifrån hudens fluorescens.
– Då ökar man möjligheten att få bort all cancer på en gång, säger Marica.
Intresset för hudcancer vaknade hos Marica när hon studerade ett år i Australien, där riskerna att drabbas av hudcancer är stora på grund av den starka solexponeringen året runt.
Avhandlingen ”Spectroscopic Measurements and Fluorescence Imaging for Treatment and Diagnosis of Skin Cancer” försvaras vid en offentlig disputation
fredagen den 4 juni kl 10.00 i hörsal KB, Kemigården 4, Chalmers, Göteborg
Marica Ericson är ursprungligen från Gävle men bodde i Stockholm när hon studerade på KTH och i Göteborg under doktorandtiden på Chalmers.
Kontaktinformation
Mer information:
Marica B. Ericson 031-7723296, 0707-716 60 83, marica.ericson@fy.chalmers.se
