Vad betyder boendeområdet för risken att få hjärtinfarkt?

Hjärt- och kärlsjukdomar, t.ex. hjärtinfarkt och stroke (slaganfall), är en vanlig dödsorsak i Sverige. Välkända och väl undersökta riskfaktorer är rökning, högt blodtryck, höga halter blodfetter, övervikt, diabetes och för lite motion.

Man vet också att risken för hjärt- och kärlsjukdomar är större i vissa delar av Sverige än i andra och att låginkomsttagare generellt sett har större risk än höginkomsttagare. Men hur ser det ut om man granskar mönstret mera i detalj och studerar risken i t.ex. olika boendeområden (församlingar och kommuner)? Och hur påverkar förändringar i inkomst individens hälsa, t.ex. överlevnaden efter en hjärtinfarkt?

Det ska undersökas av specialistläkaren Juan Merlo och hans forskarkollegor med hjälp av en imponerande databas med uppgifter om drygt 1 miljon skåningar från en period på 30 år (1970-2000). Projektet har fått 1,2 miljoner av statliga Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS).

– En intressant fråga är om hälsan påverkas av hur individens ekonomiska situation utvecklas under livet. Är det viktigt att nå en hög inkomst eller är det viktigare att få en inkomstökning, oavsett om inkomsten är hög eller låg? Enligt preliminära resultat har låginkomsttagare som fått en större löneökning mindre risk för hjärt- och kärlsjukdomar än de som fått en lägre löneökning. Ändå tillhör de samma grupp av lågavlönade, säger Juan Merlo.

– Ytterligare en fråga är om en positiv ekonomisk utveckling i kommunen har samband med bättre hälsa för individen, oavsett om individen har hög eller låg inkomst.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Juan Merlo, Samhällsmedicinska institutionen, Lunds universitet.
Tel: 040-33 20 64
Mobil: 070-637 20 64
E-post: Juan.Merlo@smi.mas.lu.se