Karies och tandlossning kan bekämpas med nytt ämne, visar avhandling
Delmopinol är ett ämne som i många avseenden liknar klorhexidin, men anses kunna ha fler fördelar när det gäller bekämpandet av karies och förebyggande av tandlossningssjukdomar. Det har inte släppts på marknaden, eftersom forskning ännu pågår kring ämnet. Hur delmopinol respektive klorhexidin interagerar med saliven i munnen är ämnet för en ny avhandling på Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola. – Delmopinol interagerar gynnsamt med saliven i munhålan. Bland annat löser det upp bindningarna av bakterierna så att dessa blir lättare att avlägsna och det har också god förmåga att binda proteiner i munnen, liksom klorhexidin, säger Liana Bastos Freitas-Fernandes, som den 5 juni disputerade på avhandlingen ”On salivary interactions with the antiplaque agents delmopinol and chlorhexidine. An experimental in vitro study.”
För behandling av karies, tandlossningssjukdomar och för att hålla bakterierna borta efter kirurgiska ingrepp i munnen används sedan länge klorhexidin. Det finns många studier som visar att klorhexidinet, som patienten sköljer munnen med, har goda antiplackeffekter. Men sedan en tid forskas även på ett nytt ämne, delmopinol, som inte finns ute på marknaden ännu. Det har många av klorhexidinets egenskaper, men fler fördelar, tror forskarna.
– Problemet med klorhexidin är att det är väldigt starkt och dödar alla bakterier i munnen. Det ger också fläckar på tänderna, så det kan inte användas under någon längre tid eller i förebyggande syfte. Delmopinol däremot har mildare egenskaper, berättar Liana Bastos Freitas-Fernandes.
SALIVEN UNIK HOS VARJE INDIVID
Liana Bastos Freitas-Fernandes är verksam på avdelningen för parodontologi, läran om tandlossningsjukdomar, på Odontologiska fakulteten på Malmö högskola och intresserar sig huvudsakligen för förebyggande tandvård. Det intresset tog henne till Sverige från hemlandet Brasilien för flera år sedan. Nu driver hon en privatklinik i Rio de Janeiro och arbetar på Universidade Veiga de Almeida, samtidigt som hon arbetat med sin avhandling i Malmö.
– Svensk tandvård och forskning är mer inriktad på förebyggande tandvård jämfört med andra länder så det var därför jag tyckte det var intressant att komma hit, berättar hon.
I sin doktorsavhandling har hon inriktat sig på att studera hur saliv interagerar med klorhexidin respektive delmopinol.
– Det intresserade mig varför patienter reagerar olika på de olika substanserna, varför det som fungerar bra på en patient har annorlunda effekt på en annan. Så jag kom att intressera mig för hur salivens sammansättning påverkar effekterna av behandlingen.
Salivens sammansättning är unik hos varje människa, på samma sätt som DNA eller ett fingeravtryck. Vetskapen om det öppnar vägarna för en mer individanpassad behandling, menar Liana Bastos Freitas-Fernandes.
– Vi är ännu bara i början av ett stort forskningsområde, både när det gäller delmopinol, men också salivsammansättningens betydelse vid behandling av tandsjukdomar. Jag vill gärna med min forskning hjälpa till att utveckla saliven till ett bra diagnostiskt verktyg. Det skulle öppna många möjligheter, men ännu återstår mycket, först och främst att börja inkludera saliven i kliniska studier, säger hon.
DELMOPINOL HAR FLER FÖRDELAR
Liana Bastos Freitas-Fernandes kommer i sin avhandling fram till att både klorhexidin och delmopinol interagerar med saliv, men att delmopinol, precis som hon trodde, har fler fördelar.
– Delmopinol löser bindningarna av bakterierna så att dessa lättare går att avlägsna, istället för att som klorhexidin döda alla bakterier. Dessutom kan det binda proteiner i saliven, precis som klorhexidin. Salivens sammansättning hos den enskilda individen och koncentrationen av klorhexidin eller delmopinol samspelar i bindandet av proteiner i munnen, vilket har betydelse för hur medlen bör doseras för olika patienter.
Delmopinol tycks också vara bättre när det gäller att reducera plack och karies och förebygga tandlossningsjukdomar. Eftersom det är mildare för munhålan än klorhexidin går det troligen dessutom att använda på mer regelbunden basis. Kanske kan delmopinol i framtiden ingå som ingrediens i tandkräm, till exempel. Så det finns gott hopp om att medlet kommer kunna förbättra möjligheterna i den förebyggande tandvården.
För mer information kontakta Liana Bastos Freitas-Fernandes, avdelningen för parodontologi, 040/665 85 52 eller e-mail liana@lab.uva.br.
Kontaktinformation
Avhandlingen kan beställas på avdelningen för parodontologi, Anita Toräng, 040/665 84 48.
