Benskörhet kan upptäckas med vanlig tandröntgen
Benskörhet är en folksjukdom som kostar samhället miljarder varje år. Nu visar ny forskning att sjukdomen kan upptäckas med vanlig tandröntgen. Därmed skulle många benbrott hos äldre – som orsakar stort lidande för individen och är en tung utgiftspost för samhället – kunna undvikas.
Resultaten presenteras på en internationell röntgenkonferens för tandläkare i Malmö den 17-19 juni, arrangerad av Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola.
– De flesta har osteoporos, eller benskörhet, utan att veta om det. Sjukdomen upptäcks som regel först när en person kommer till sjukhuset med ett benbrott. Benbrott till följd av benskörhet drabbar 70 000 personer varje år och kostar samhället runt 3.5 miljarder kronor. Därför vore det en klar fördel om man i ett tidigt skede kunde identifiera dem som är i riskzonen och vidta förebyggande åtgärder, säger Christina Lindh, universitetslektor vid Odontologiska fakulteten och forskare inom odontologisk röntgendiagnostik.
Flera undersökningar som läggs fram under konferensen tyder på att tandläkare kan bidra till detta. För tandröntgen, exempelvis de bilder som tas för att hitta hål i tänderna, inkluderar både själva tanden och en bit av käken. Och skelettet i käken skiljer sig inte nämnvärt från det i resten av kroppen, berättar Christina Lindh.
Bentäthet analyseras
Konkret har forskarna sett att tandröntgen är ett lika bra redskap för att avslöja benskörhet som den metod sjukvården idag använder, så kallad DXA-scanning. Det kan antingen ske genom att tandbilderna digitaliseras, varefter bentätheten i käken analyseras i ett datorprogram. Eller genom att tandläkaren med blotta ögat tittar på käken, så som den framträder på röntgenfilmen.
– Faktiskt har tandläkare nog alltid vetat om detta utan att tänka på vad det betyder. Vi talar exempelvis ofta om att käkbenet ser ”urkalkat ut”, särskilt hos äldre. Den ökade medvetenheten om benskörhet och röntgenteknikens framsteg har gjort att forskare nu uppmärksammat möjligheten att testa det vetenskapligt, säger hon.
Riskindikatorer
Christina Lindh uppskattar att minst 60 procent av Sveriges befolkning regelbundet går till tandläkare, och som regel tas då röntgenbilder. Det gör att tandläkaren kan följa skelettets förändringar över tid och förhoppningsvis även upptäcka förstadier till benskörhet.
– Håller resultaten innebär de att vi kan upptäcka benskörhet tidigare än idag, säger Karl Obrandt, professor i ortopedi på universitetssjukhuset MAS. Däremot är bilderna i sig nog inte tillräckliga för att ställa diagnosen benskörhet och inleda behandling. De är ett slags riskindikator som, tillsammans med ytterligare undersökningar och en bedömning av andra riskindikatorer, kan avgöra om en person ska behandlas förebyggande. En behandling som halverar antalet benbrott.
De undersökningar som hittills gjorts bygger på relativt få patienter. Därför genomförs nu en större studie där flera länder runt om i Europa ingår. Christina Lindh leder den svenska forskargruppen, där även Karl Obrandt ingår. Projektet stöds av EU-kommissionens femte ramprogram med 15 miljoner kronor.
– Studien görs på friska kvinnor mellan 45 och 65 år. Resultaten är färdiga nästa år och då har vi förhoppningsvis ett bättre svar på om och i så fall hur tidigt det går att upptäcka benskörhet, säger Christina Lindh.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Christina Lindh 040-665 84 11, e-post: christina.lindh@od.mah.se
