Bröstmjölksprotein mot vårtor
Proteiner med olika tredimensionella former – veckningar – är idag ett hett forskningsområde inom biomedicinen. Ovanliga veckningar är ofta förknippade med sjukdomar, men ett naturligt bröstmjölksprotein i en viss ovanlig veckningsform har tvärtom i laboratorieförsök vid Lunds universitet visat sig kunnat döda över 40 olika sorters cancerceller. I försök med människor har det visat sig mycket verksamt mot papillom, vårtor. Dessa resultat publiceras nu i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine, NEJM.
Forskningen leds av professor Catharina Svanborg, som i tidskriftsartikeln har Lotta Gustafsson, Anki Mossberg, Irene Leijonhufvud och Annika Aronson som medförfattare. Forskargruppen kallar det aktuella proteinet till HAMLET, Human Alfa-lactalbumin Made LEthal to Tumor Cells, vilket betecknar bröstmjölksproteinet i den speciella veckningsformen och i kombination med en fettsyra.
HAMLET har visat sig vara ofarligt för friska kroppsceller men kan däremot snabbt döda tumörceller genom att få dem att begå apoptos, programmerad celldöd. Proteinet har visat sig kunna ta sig in i tumörcellernas kärna och angripa de ämnen som håller ihop dess DNA. Detta är en fördel jämfört med de mekanismer som används av andra celldödande substanser, som tumörcellerna ofta har bättre möjligheter att stå emot.
Lundagruppens protein har testats i provrörsförsök på över 40 olika cancerformer – tumörer från lungor, njurar, prostata, äggstockar, tarm m m, samt melanom, leukemier och hjärntumörer. Det har också provats i djurförsök på en sorts allvarliga hjärntumörer kallade glioblastom. Resultatet var positivt: de HAMLET-behandlade råttornas tumörer krympte och djuren levde längre. Man fann inte heller några skadliga bieffekter av behandlingen.
De försök på människor som nu publicerats i NEJM gällde 40 patienter med vårtor. Vanliga vårtor är en godartad tumörform, men vårtor i kvinnors underliv har större medicinsk betydelse eftersom de ökar risken för sterilitet och livmoderhalscancer.
I studiens första fas krympte vårtorna med tre fjärdedelar hos alla de 20 patienter som fått HAMLET-behandling på huden, medan bara 3 av 20 kontrollpatienter med placebobehandling såg sina vårtor minskade. I studiens andra fas fick alla deltagande patienter HAMLET, och 83 procent var helt av med sina vårtor vid en uppföljning två år senare.
I bröstmjölken hos en ammande kvinna finns det aktuella proteinet inte i HAMLET-form utan i sin normala veckningsform. Lundaforskarna tror att HAMLET, dvs den ovanligare veckningsformen samman med den fettsyra som bibehåller veckningen, bildas först i det ammade barnets mag-tarmkanal. Där finns hos ett spädbarn mängder av nybildade celler, och proteinets uppgift kan vara att utrota felaktiga exemplar som skulle ha kunnat utvecklas till tumörceller.
Catharina Svanborg träffas på 046-17 39 72, Catharina.Svanborg@mig.lu.se. Artikeln i NEJM finns på http://content.nejm.org. För mer om HAMLET, se även www.lu.se/info/lumPDF/lum0404.pdf, sid 32-33.
