Nya vägar att behandla hjärnskador funnen
En forskargrupp vid Sahlgrenska akademin har tillsammans med amerikanska forskare funnit nya vägar att hjälpa hjärnskadade. Exempel på patientgrupper som i framtiden kan dra nytta av forskningsresultaten är de som blivit förlamade eller fått bestående hjärnskador efter olyckor och de som fått skador av sjukdomar som påverkar det centrala nervsystemet, till exempel slaganfall.
Nervcellerna i hjärnan, och kopplingarna mellan dem, kan normalt inte återbildas efter skada och därför saknas idag effektiv behandling för miljontals människor. Tack vare de nya forskningsresultaten kan det bli möjligt att undanröja de mekanismer som blockerar bildning av nya kopplingar mellan celler som kan ta över från de skadade.
I en artikel som nyligen publicerades i Journal of Neuroscience, en av de ledande vetenskapliga tidskrifterna inom neurovetenskapen, har forskarna vid Sahlgrenska akademin och i Kalifornien visat hur de genom att manipulera en omgivande celltyp, astrocyter, kan påverka nybildningen av kopplingar mellan nervceller för att bilda normala nervbanor. Astrocyter finns i alla delar av det centrala nervsystemet och är i antal den dominerande celltypen i en människas hjärna. Ändå är det en celltyp som forskarna vet förhållandevis lite om.
– Enligt vad vi känner till idag är deras primära funktioner i en frisk individ att hjälpa de celler i det centrala nervsystemet som överför information, de så kallade neuronerna, eller det vi i dagligt tal kallar nervceller. Hjälpen består i att förse dem med näring och att rensa upp i nervcellernas närmiljö, samt att skydda dem, säger docent Milos Pekny som leder forskargruppen vid Sahlgrenska akademin.
När nervcellerna skadas till följd av sjukdom eller olycka, förändras astrocyterna och inriktar sig på att minimera och avgränsa skadan. Denna livsviktiga process i det akuta skedet leder sedan till en mindre önskvärd process av ärrbildning runt det skadade området. Ärrbildningen hindrar i sin tur nya kopplingar mellan nervcellerna från att bildas. I speciella genmodifierade möss har man nu lyckats undvika skadlig ärrbildning och därmed har nya kopplingar, så kallade synapser, bildats mellan de kvarvarande cellerna.
– Dessa resultat är inte omedelbart överförbara på människor, men eftersom vi nu känner till en mekanism för hur nya synapser kan bildas har vi helt nya angreppssätt till problemet, säger Milos Pekny.
De nya resultaten kompletterar tidigare fynd där samma Göteborgsforskare, i ett samarbete med Harvard Medical School i Boston, visat att liknande manipulation av astrocyter kan få transplanterade nervceller att växa fast och bilda nya neuroner.
Resultaten har blivit möjliga genom att forskarna utnyttjat en unik modell för neurologiska sjukdomar i kombination med moderna molekylärbiologiska metoder.
– Vägen från forskningsresultat till färdiga läkemedel är lång och kostsam. Genom arbetet har vi identifierat molekyler som kan nyttjas för att utveckla nya läkemedel och behandlingsmetoder, säger Milos Pekny.
För mer information kontakta:
Docent Milos Pekny, telefon: 031-773 32 69, mobiltelefon 0709-13 48 65
e-post: milos.pekny@medkem.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
