Kvarlämnade träd på hyggen sänker produktionen i den nya skogen

Då sparades en del tallar, cirka tio per ha. Tallarna var vid den tidpunkten ungefär 150 år gamla. Sedan har en ny skogsgeneration vuxit upp runt de kvarlämnade tallarna. I en zon upp till cirka fem meter runt tallarna kunde SLU- forskarna se en 20-procentig nedgång av tillväxten hos den nya skogen, jämfört med på tio meters avstånd eller däröver. Av de kvarlämnade träden visade sig de mer välväxande få större negativ effekt på tillväxten i den nya skogen än de långsamväxande.

Produktionsbortfallet beräknas uppgå till 2-3 procent per ha i den nya skogen, sett över en skogsgeneration.

Samtidigt har de kvarlämnade träden vuxit med mer än den produktionsförlust de orsakat i den nya skogsgenerationen. Den “vinsten” kan man dock inte tillvarata, eftersom evighetsträden är tänkta att stå kvar under flera skogsgenerationer.

Vid slutavverkning idag lämnar man en del träd som så kallade evighetsträd. Certifieringsorganisationerna som FSC och PEFC kräver detta, och det står även i skogsvårdslagen att träd och trädgrupper ska lämnas vid avverkning.

Förutom effekten på den nya skogen uppvisar även de gamla träden ett mycket intressant tillväxtmönster. Effekten av friställningen kulminerade efter omkring 30 år. Dessa träd hade då, trots sin redan höga ålder, dubblerat sin tillväxt i förhållande till före friställningen. Effekten höll dessutom i sig under en 50-årsperiod, vilket är en förvånansvärt lång period.

Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Forest Ecology and Management. Författarna undersöker även om kvarlämnade träd i olika skogstyper och i olika delar av Sverige får olika effekt på produktionen, men det arbetet är ännu inte färdigt.

Kontaktinformation
Rikard Jakobsson, institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, tel 090-786 86 23, mobiltel 070-651 66 81. E-post: Rikard.Jakobsson@ssko.slu.se