Myter och fakta om det flexibla arbetslivet
Talet om det nya, flexibla arbetslivet bygger på flera myter som inte håller för en närmare granskning. Det visar sociologen Anne Grönlund, Umeå universitet, i en ny avhandling.
Flexibilitet har i många år varit ett nyckelord i arbetslivsdebatten. En ökad flexibilitet antas hjälpa moderna organisationer att hantera en instabil omvärld. Den antas också underlätta för människor att förena arbete och familj och ge möjlighet till en ökad jämställdhet.
I avhandlingen granskar Anne Grönlund flexibilitetens betydelse med hjälp av enkätsvar från arbetsgivare och anställda i tre branscher – vården, finansbranschen och verkstadsindustrin. Resultaten ger en bild av både kvinnors och mäns arbetsliv, en bild som på flera sätt skiljer sig från den som tecknas i debatten.
Avhandlingen visar bland annat att…
* Strävan efter flexibla organisationer inte nödvändigtvis leder till en ny arbetsmarknad baserad på kortvariga jobb.
* Den svenska arbetsrätten inte är något dominerande hinder för flexibilitet i organisationen.
* Flexibla arbetstider inte dämpar konflikten mellan arbete och familj. Denna flexibilitet leder inte heller till en mer jämställd fördelning av hushållsarbetet.
* Arbetsrotation och andra typer av breddade arbetsuppgifter bidrar till utveckling och inflytande, men ökar också arbetets intensitet.
Fredag 8 oktober försvarar Anne Grönlund, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Flexibilitetens gränser. Förändring och friktion i arbetsliv och familj. Disputationen äger rum kl 10.15 i hörsal G, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Björg Aase Sörensen, Arbeidsforskningsinstitutt i Oslo.
Recensionsex av boken kan beställas från Boréa Bokförlag: maria@borea.nu
Kontaktinformation
Anne Grönlund nås på:
Tel: 090 – 77 30 16 eller 070 – 346 13 70
E-post: Anne.Gronlund@soc.umu.se
