Svampmycel känsligt för övergödning
De flesta växter är beroende av mykorrhizasvampar – dit de flesta ätliga svampar hör – för att effektivt kunna ta upp näring. Från växtens rötter utgår mycelet. Det är ett nätverk av svamphyfer, dvs trådformiga svampceller. Dessa fungerar som ett förlängt rotsystem. Men det har varit svårt att studera hur svamphyferna tillväxer. Nu har en biolog vid Lunds universitet utvecklat metoder för detta – och dessa visar att svampmycelet är mycket känsligt för den övergödning som sker i många skogar.
Lars Ola Nilsson vid Avdelningen för mikrobiologisk ekologi har beräknat hur mycelet, dvs nätverket av svamptrådar, tillväxer genom att i skogsmark placera ut sandfyllda påsar av nylonnät där inget annat än myhorrhizasvamparnas mikroskopiska svamphyfer kan tränga in.
– Ett gram skogsjord kan innehålla kilometervis med svamphyfer. Vi har beräknat att i skogmark som innehåller 2 700 kg rötter på ett hektar finns det 700 – 900 kg svamphyfer. Och detta mycel är viktigt för skogens hälsa och överlevnad, säger Lars Ola Nilsson.
Svamphyferna förser växterna med kväve, fosfor och andra näringsämnen. Samtidigt får svamparna energi i form av kolhydrater som bildats genom växternas fotosyntes. Det viktiga näringsutbytet äger rum i finrötterna som växt och svamp bildar gemensamt. Nilssons mätningar visar att av mykorrhizasvamparnas totala biomassa finns 15% – 20% i finrötterna. Mycelet svarar för 80 %. Fruktkropparna – den synliga svampen – utgör mindre än en procent.
Lars Ola Nilsson har mätt hur mycelet påverkas i olika miljöer i Sydsverige, från kvävegödslade granskogar till andra miljöer där kvävenedfallet är stort och även i mer näringsfattiga miljöer i norra Sverige.
– Man vet att mykorrhizasvampar är känsliga för kväve, säger Lars Ola Nilsson. Det visar sig att nedfallet av kväve genom luftföroreningar i ekskogar i Skåne och Halland minskar mycelets biomassa med 50% jämfört med i Öland och Småland, där kvävenedfallet bara är hälften så stort! Jag har också kunnat konstatera att när mycelet minskar ökar läckaget av kväve och nitrat i marken. Övergödningen ökar, något som bl a kan skada brunnar och andra vattentäkter.
– De nya mätmetoderna bör kunna användas som bioindikatorer för miljöbelastningen på växt- och markekosystem, tillägger Lars Ola Nilsson.
Kontaktinformation
Lars Ola Nilsson nås på 046-222 37 56. Han disputerar fredagen den 15 oktober på en avhandling med titeln External Mycelia of Mycorrhizal Fungi – responses to elevated N in forest ecosystems.
