Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

27 oktober 2004

Lokalt stiftelseanslag till lundaforskare

Tre yngre forskare vid Lunds universitet får dela på nära 750 000 kr i anslag från Carl Tesdorpfs Stiftelse. Anslagen går till utrustning för molekylärbiologisk forskning. De tre är docenterna Erik Renström, William Agace och Klas Flärdh.

Erik Renström är endokrinolog och diabetesforskare. Hans forskargrupp studerar de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln och den långa händelsekedja som leder till att insulinet frisätts ut i kroppen. Renström och hans medarbetare har sett att det finns ett visst protein som förstärker denna frisättning och som på sikt skulle kunna leda till en behandling av sjukdomen. Proteinets verkan är visad och man känner till dess molekylvikt; nu är målet att identifiera och beskriva det.

William Agace är immunolog och studerar hur T-cellerna (en del av kroppens immunförsvar) tar sig runt i kroppen för att komma till tarmen, magsäcken, lungorna och andra organ. När T-cellerna ska stoppa en infektion är deras verksamhet önskvärd, men vid autoimmuna sjukdomar överreagerar de och skulle behöva stoppas. Syftet för Agaces forskning är att finna de molekyler som styr T-cellernas transporter, vilket på sikt skulle kunna ge nya läkemedel, förbättrade vacciner m m.

Klas Flärdh är mikrobiolog och studerar bakteriers cellbiologi. Tidigare trodde man att bakterier, som saknar cellkärna, var mycket enkelt uppbyggda. Nu har ny avancerad mikroskopiteknik visat att en bakteriecell innehåller många strukturer och funktioner som är föregångare till sina motsvarigheter i djur- och växtceller. Flärdh studerar bl a celldelningen hos den ofarliga bakterien Streptomyces för att få grundläggande kunskap som kan tillämpas också på sjukdomsalstrande bakterier.

Mer information om stiftelsen och stipendierna fås från professor Lars Hederstedt, tel 46 2228622, e-post lars.hederstedt@cob.lu.se.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera