Skeppsmasken hotar marinarkeologiska lämningar i Östersjön

– Fram till idag har Östersjöns betraktats som skyddat för skeppsmask. Det är en av orsakerna till att regalskeppet Vasa och andra stora träfartyg har kunnat påträffas i så gott skick efter århundraden på havsbottnen. Säger Carl Olof Cederlund vidare.

EU-projektet har drivits av sex länder och redovisar nu sina resultat kring skydd och bevarande av kulturmiljöer under vatten, i första hand väl bevarade skeppsvrak i norra Europa.

Ett av vraken är den holländska snaubriggen Vrouw Maria, som förliste i finska skärgården 1771. Det är fortfarande helt bevarat med riggen på plats. Det är inte angripet av skeppsmask, vilket däremot är fallet med vraket av en kogg från 1200-talet vid den tyska östersjökusten. Tyska forskare som ingått i projektet har kunnat visa att detta nu får omfattande skador av skeppsmasken, Teredo Navalis.

Det är ännu inte klarlagt hur skeppsmask kunnat etablera sig i Östersjön. Det kan ha skett genom att vatten med högre salthalt trängt inom genom de danska bälten, t ex i samband med en storm, och då medfört skeppsmask. Det kan också vara så att skeppsmask från andra havsområden följt med fartyg in i Östersjön i barlastvatten som tömts där.

I Sverige har EU-projektet riktat sitt intresse mot hjulångfartyget E. Nordevall, sjösatt 1837, ett av de första ångfartyg som byggdes i Sverige och som förliste 1856. Det står idag intakt på botten av Vättern.

E. Nordevall fick en central roll i diskussionen om och utvecklingen av metoder för att levandegöra gamla skeppsvrak.

Ett sätt att göra ett väl bevarat vrak av hög ålder tillgängligt för allmänheten är att bygga en kopia i full skala av det. En kopia, Eric Nordevall II, byggs idag vid Forsviks Varv i Karlsborgs kommun. Avsikten är att det om några år skall sättas i drift på originalfartygets rutter och också ta passagerare.

En annan tanke är att kunna visas fartyget för allmänheten där det står på botten.

– Det är t ex inte orealistiskt att man med modern, digital teknik ska kunna överföra direktbilder av fartyget på bottnen till en museum vid Vätternstranden, säger Carl Olof Cederlund.

Det treåriga EU projektet heter Monitoring, Safeguarding and Visualising North European Shipwreck Sites, med förkortningen MoSS. (Övervakning, Bevarande och Levandegörande av Äldre Skeppsvrak i norra Europa.)

Projektet är det första marinarkeologiska projektet, som stötts av EU:s European Community Culture 2000 Programme. Det har organiserats och genomförts av partners i Finland, Sverige, Danmark, Nederländerna, England och Tyskland.

Initiativtagare och koordinator är avdelningen för marinarkeologi vid Museiverket i Finland. Södertörns högskola har varit svensk partner och Carl Olof Cederlund, professor i marinarkeologi, representant i projektet. Östersjöstiftelsen har svarat för den svenska delen av projektfinansieringen.

Kontaktinformation
För ytterligare information om projektet och dess resultat:
Kontakta Professor Carl Olof Cederlund vid Södertörns högskola,
e-post: carl-olof.cederlund@sh.se

Eller den finländska koordinatorn Intendent Riikka Alvik, sektionen för marinarkeologi vid finländska museiverket, Helsingfors:
e-post riikka.alvik@nba.fi

Bilder finns att hämta på http://www.nba.fi/INTERNAT/MoSS/pressphotos.html