Teknik på fartygsbryggan kan bidra till olyckor
Tekniska hjälpmedel avsedda att förhindra sjöolyckor får ibland motsatt effekt och kan istället vara en bidragande orsak till kollisioner och grundstötningar. I en ny avhandling från Linköpings universitet föreslås att kognitiva och sociala aspekter bör stå i fokus vid design av ett fartygs manöverbrygga, snarare än teknik och komponenter.
Margareta Lützhöft, kognitionsvetare med flerårig erfarenhet som sjöbefäl, har rest med 15 fartyg för att studera arbetet på bryggan. Resultaten visar att den avancerade tekniken för många sjöbefäl blir en barriär mot det som de uppfattar som sin uppgift.
– De har vad de upplever som ett elektroniskt filter mellan sig själva och verkligheten, säger Margareta Lützhöft.
När ett fartyg navigerar på öppet hav eller i trånga skärgårdar är information från fartyget och omgivningen av avgörande betydelse för funktion och säkerhet. Idag vimlar det av tekniska hjälpmedel på bryggan, och trenden är att integrera dem i allt högre grad. Men resultatet är inte alltid till användarens fördel. Det finns ett överflöd av information och den är inte alltid väl representerad. Långt driven automation gör att styrmännen får svårt att förstå vad som händer i systemet och när och hur de ska ta över för att styra manuellt.
Att tekniska svårigheter orsakar fartygsolyckor är inget nytt. Ett välkänt exempel är kollisionen mellan Stockholm och Andrea Doria utanför den amerikanska ostkusten 1956, då bägge fartygen navigerade med radarassistans. Men dagens integrerade bryggsystem lägger en ny dimension till olycksrisken. Ett centralt problem är att sjöbefälen anser sig ha mer nytta av tekniken under lugna förhållanden än i stressituationer, när de egentligen skulle behöva den bättre.
– När det finns som minst tid och utrymme upplevs systemen inte som ett stöd, säger Margareta Lützhöft.
En del i hennes studie behandlar färjetrafiken mellan Sverige och Finland, Ingen annanstans i världen pågår en så intensiv trafik med så stora båtar i ett så svårnavigerat område. Det gör navigationen mycket krävande och komplex och många gånger beroende av teknisk assistans. Befälen tvingas manövrera med marginaler räknade i meter och sekunder. Men tekniken kan ändå inte ersätta de personliga erfarenheter av farvattnen som förs över från styrman till styrman, från generation till generation.
Sådana detaljkunskaper finns inte sparad någon annanstans än i sjömännens hjärnor.
– Det har gjorts försök att lära ut sådant till datorer, men jag skulle vilja påstå att det inte går, säger Margareta Lützhöft.
Avhandlingen heter ”The technology is great when it works” – Maritime technology and human integration on the ships bridge. Disputationen äger rum 14 december kl 10.15 i sal Nobel, ingång B23, D-korridoren, Linköpings universitet Campus Valla. Opponent är Edwin Hutchins, professor vid University of California at San Diego, USA, en världsauktoritet inom kognitionsvetenskap.
Kontaktinformation
Margareta Lützhöft kan nås via e-post marlu@ikp.liu.se.
