Hedersdoktorer år 2005 vid Karolinska Institutet

Till medicine hedersdoktor utses
Nelson Mandela för hans unika insatser för att stoppa den globala HIV/AIDS-epidemin. Han har bidragit till att omsätta medicinsk vetenskap och en erfarenhetsbaserad kunskap hos sjukvården till handling. Nelson Mandela har kraftfullt agerat för att påverka inte bara i sitt eget land utan även den globala opinionen och statsmakters agerande i frågan om en av vår tids mest hotande infektionssjukdomar. Sydafrika är ett av de länder i världen som är hårt drabbat av en snabb spridning av sjukdomen HIV/AIDS. Karolinska Institutet har bedrivit AIDS-forskning i Afrika i 20 år, framförallt i Tanzania. För närvarande genomförs tester av ett HIV-vaccin som i nästa fas kommer att appliceras på patienter i Afrika. Karolinska Institutet och dess forskare beundrar Nelson Mandelas för hans öppenhet och drivkraft i att påpeka vad som behövs göras för att stoppa epidemin. Inte minst har han visat stor omsorg om de drabbade och därigenom lyckats minska sjukdomens stigma. Detta har medfört att Nelson Mandela har ökat förståelsen för vilka insatser som krävs för att bekämpa den sjukdomen som fortfarande i dag ökar i omfattning.

Till medicine hedersdoktor utses
Sir Richard Doll för hans remarkabla insatser för utveckling av epidemiologisk metodik och forskning. I centrum för Sir Richard Dolls vetenskapliga gärning står hans studier av tobaksrökning som orsak till ohälsa och död i förtid. Som en av 1900-talets vetenskapliga huvudgestalter inom medicinsk forskning har han verkat för att förbättra folkhälsan hos världens befolkning. Hans bidrag till den epidemiologiska forskningen är också bland annat: deskriptiva studier av den globala cancerförekomsten, ekologiska analyser av externa faktorer i relation till cancerförekomst i olika befolkningar, banbrytande studier av joniserade strålning och kemiska hälsorisker i arbetslivet, världens första statistiska analyser av cancerutveckling som en flerstegsprocess och detaljerad kvantifiering av undvikbara orsaker till cancer.

Till medicine hedersdoktor utses
Margareta Wallenius-Kleberg har genom en stor donation bland annat möjliggjort uppbyggandet av en unik interventionell enhet vid ett av Sveriges största högspecialiserade sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset. Denna enhet kommer att utgöra en plattform för tvärvetenskaplig forskning och utveckling av många av de förekommande operativa och interventionella disciplinerna. Som första steg i skapandet av denna nya interventionella enhet införskaffades en operationsrobot som ger kirurger möjlighet att använda en hypermodern medicinsk teknik till stort nytta för patienter. Tack vare operationsroboten har kirurger på Karolinska utvecklat titthållskirurgiska metoder som blivit världsledande inom kirurgi på prostatan och urinblåsan. Metoden är betydligt skonsammare för patienter än andra befintliga kirurgiska metoder. Donationer från Margareta Wallenius-Kleberg har inte bara handlat om ekonomiska resurser för utveckling av hälso- och sjukvården och klinisk forskning. Hon har på ett engagerat sätt ansträngt sig för att sätta sig in i de behov som finns på dessa områden.

Till medicine hedersdoktor utses
Professor Reijo Vihko, f.d. generaldirektör för Finlands Akademi (Finlands motsvarighet till Vetenskapsrådet) för att han har varit en stark forskningspolitisk kraft både i Norden och internationellt. Som ledare för Finlands Akademi har Reijo Vihko starkt bidragit till att organisationen blivit rigorös med klara strategiska målsättningar, vetenskapliga utvärderingar och satsningar på elitforskning. ReijoVihko började sin forskarkarriär vid Karolinska Institutet på 1960-talet och har sedan dess haft nära kontakt med Karolinska Institutet, där han också varit fakultetsopponent vid ett flertal disputationer. I slutet av 1960-talet blev han docent i kemi och strax därefter specialist i klinisk kemi. Hans forskning har berört områden som steroider hos människan, steroidreceptorer, enzymer i steroidmetabolismen, med mera. Många av kroppens hormoner är uppbyggda av steroider. Från 1971 och fram till 2004 har Reijo Vihko haft en professur i klinisk kemi vid Uleåborgs universitet. Vid detta universitet har han byggt upp ett av Nordens modernaste laboratorier i klinisk kemi. ReijoVihko har verkat aktivt för att stimulera forskningssamarbete i Norden. Hans starka forskningspolitiska kraft tydliggörs av hans stora och betydelsefulla engagemang i internationella forskningsorganisationer, sällskap, vetenskapliga tidskrifter, förbund och råd.

Hedersdoktorerna får sina insignier, doktorshatt, doktorsring och diplom vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 13 maj 2005.

FAKTA – Hedersdoktorer vid Karolinska Institutet
De första medicine och odontologie hedersdoktorerna utsågs vid Karolinska Institutet 1910 respektive 1949 av den medicinska respektive odontologiska fakulteten. Sedan 1999 utses medicine och odontologie hedersdoktorer av Styrelsen för forskning i dess egenskap av fakultetsnämnd. Sammanlagt har drygt 260 hedersdoktorer utsetts genom åren (varav 7 procent kvinnor). Under åren 1990-2004 utsågs sammanlagt 58 hedersdoktorer, varav 22 procent kvinnor.

Vem kan utses till hedersdoktor?
Dels akademiker som genom vetenskapliga insatser eller på annat sätt har betytt mycket för forskningen vid Karolinska Institutet, dels personer som inte uppnått doktorsexamen genom formella prestationer men som på andra sätt gynnat forskning och utveckling. Det finns dock några begränsande regler när det gäller vem som kan utses till hedersdoktor, t.ex. kan den som redan är medicine doktor efter avlagda prov vid ett svenskt universitet inte utses till medicine hedersdoktor vid ett annat svenskt universitet. Vidare bör den som exempelvis utsetts till medicine hedersdoktor vid ett svenskt universitet inte tilldelas samma värdighet vid ett annat svenskt universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Dekanus Jan Carlstedt-Duke, ordförande i styrelsen för forskning.
Telefon 08-524 864 70, mobil: 070-792 40 85, e-post: Jan.Carlstedt-Duke@mednut.ki.se