Valfrihet i skolan förstärker segregeringen av elever
Valfrihetsreformerna som genomfördes i skolsystemet på 80- och 90-talen har ökat differentieringen av eleverna i skolsystemet, framför allt i storstäderna. Dessutom har de lett till höga kostnader för kommunerna. Det framgår av en studie gjord på pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
Studien går tillbaka till 1960-talet men har sin tyngdpunkt på början av 1990-talet och omfattar både grundskolan och gymnasieskolan.
Resultaten visar att valfrihetsreformerna som gjordes på 80- och 90-talen, särskilt möjligheterna till val av skola, i vissa avseenden har förstärkt differentieringen av elever. Detta gäller särskilt i storstadsområdena där bostadssegregationen har varit uttalad. Den sociala segregation som redan finns där har förstärkts av valfrihetsreformen.
Utbildningsreformerna har i allmänhet gjorts för att fler ska få tillgång till god utbildning. Men valfrihetsreformerna kan sägas ha drivits mer av dem som redan har haft tillgång till hela systemet, i syfte att legitimera sin tillgång. I Sverige, liksom i många alla länder, blir det allt viktigare för de nuvarande och framväxande eliterna att vara kräsna i valet av skola. Decentraliseringen och valfriheten har givit skolorna nya vapen i kampen om en gynnsam position inom detta fält och i kampen om de åtråvärda eleverna. Valfriheten har på så sätt kommit att legitimera en ökad differentiering i skolan.
Företrädare för ökad valfrihet har hävdat att ökad konkurrens mellan olika skolor leder till utveckling av alla skolor och ett effektivare utnyttjande av resurser. Sådana effekter har Uppsalastudien endast kunnat påvisa i undantagsfall. Inte heller har valfriheten lett till ett ökat inflytande eller engagemang i skolans inre arbete.
Rapportförfattarna noterar att de många valmöjligheterna som ungdomar ställs inför, både i och utanför skolsystemet, kan ha ett samband med upplevelsen av ökad psykisk ohälsa hos ungdomen.
Systemet för ersättning till fristående skolor har i stora delar varit kostnadsdrivande för kommunerna.
Studien har publicerats av forskningsenheten Studies in Educational Policy and Educational Philosophy vid pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, och finansierats av Skolverket och Myndigheten för skolutveckling.
Rapporten kan beställas via e-post: marie.ols@ped.uu.se eller på tel: 018-471 58 83.
Kontaktinformation
Erik Lindskog, e-post: er.lindskog@telia.com, tel:018-34 32 73, mobil: 0705-73 32 71.
Martin Järnek, e-post: martin.jarnek@netatonce.net, tel: 0470-249 72, mobil: 0709-99 48 75.
Göran Arnman: tel: 046-12 73 02.
