Rottickan skadar stora mängder barrskog
Rottickan är ekonomiskt sett en av de enskilt största skadegörarna i svensk barrskog. Förlusterna består framför allt av kvalitetsförluster till följd av röta, mortalitet, tillväxtnedsättningar och ökad risk för stormfällning. Vid plusgrader sprider sig rottickan med luftburna sporer som gror på ytorna av färska stubbar. Från stubbarna sprider sig sedan svampen till intillstående friska träd via rotkontakter. Rottickans spridningsvägar, och möjligheterna att bekämpa den, beskrivs i en avhandling från SLU i Alnarp.
Genom att under sporspridningsperioden behandla stubbytorna med biologiska eller kemiska preparat kan man minska spridningen av svampen. Avhandlingen behandlar olika aspekter av stubbehandling med det biologiska preparatet pergementsvamp.
Ett problem vid maskinell stubbehandling är att få behandlingspreparatet att täcka hela stubbytan. Eftersom pergamentsvampen är ett levande material som snabbt kan täcka hela ytan även vid ofullständig täckning har det argumenterats att full täckning kanske inte är nödvändig.
I avhandlingsarbetet undersöktes effektiviteten av behandlingen vid olika täckningsgrad. Det visade sig vara viktigt att täcka hela stubben. Effektiviteten av olika isolat av pergamentsvampen jämfördes. Resultaten visade på stor variation. Det finns alltså utrymme för produktutveckling.
I en studie undersöktes om behandling av stubbar från träd som redan var angripna av rotticka vid gallringen kan förhindra eller försvåra spridningen av rottickan. Inga sådana effekter kunde dock observeras. Däremot visade det sig att gallringsingreppet i sig kan betyda en risk för ett snabbt spridningsförlopp i det kvarvarande beståndet, eftersom svampen sprider sig snabbare i rötter av stubbar än i rötter av träd.
I Sverige förekommer två arter av rotticka, en som nästan uteslutande angriper gran och som finns i hela landet, och en som är vanlig i de södra delarna av landet och som angriper gran, tall, björk, lärk med flera trädslag. Varför den sistnämnda inte finns i norra Sverige är okänt, men det kan bero på den lägre temperaturen i denna del av landet. Avhandlingen ger dock inget slutgiltigt svar på frågan. Om en eventuell temperaturhöjning skulle göra att denna svamp flyttar sig längre norrut, kan tall och andra trädslag i norr, som idag är relativt förskonade från rottickeangrepp, komma att angripas i högre grad.
Fredagen den 29 april kl 09.00 försvarar jägmästare Mattias Berglund, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp, sin avhandling med titeln ”Infection and growth of Heterobasidion spp. in Picea abies – Control by Phlebiopsis gigantea stump treatment”. Opponent är professor Gaston LaFlamme, Canadian Forest Service, Quebec, Kanada.
Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Lokal: Craafordsalen, SLU i Alnarp.
Mer information: Mattias Berglund, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp, 040-41 51 86, 070-251 38 50
E-post: Mattias.Berglund@ess.slu.se
