Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

26 maj 2005

Vattengråsugga inte alltid grå

Alla vattegråsuggor är inte grå. Somliga är mycket mörka, andra nästan vita. Färgen är ett kamouflage – en anpassning till hur miljön ser ut på den sjöbotten där de lever. Färgen skyddar dem från rovdjur som jagar med hjälp av synen, t ex abborrar men inte från rovdjur som söker upp sitt byte med känseln, te x flicksländelarver.

Vattengråsuggan (Asellus aquaticus) äter allt från dött organiskt material till alger och växter och kan bli ca 10 mm stor. Jonas Johansson på Limnologiska avdelningen vid Lunds universitet disputerar om några dagar på en doktorsavhandling i ämnet. Han har bl a scannat färgen på vattengråsuggor. Undersökningarna är gjorda i Krankesjön i Skåne och i Tåkern i Östergötland. I båda dessa sjöar finns områden med olika typer av vegetation.
Där vegetationen består av ljusa kransalger är medelfärgen hos vattengråsuggorna ljus, medan den är mörk i vassen. Individerna har ingen förmåga att skifta färg. Johansson har visat att pigmenteringen är genetiskt betingad; ljusa gråsuggor får ljus avkomma, mörka gråsuggor mörk avkomma. Färgförändringen beror på att rovdjur äter upp de gråsuggor som avviker för mycket från miljön.
– Det behövs inte så många generationer för att åstadkomma en förändrad pigmentering – kanske tio till femton generationer. En vattengråsugga blir ett år gammal, säger Jonas Johansson.
Johansson har även studerat hur vattengråsuggorna reagerar på solens UV-ljus. De kan faktiskt bli utsatta för detta eftersom vegetationen de lever i under sommaren ofta når ända upp till vattenytan. Det är uppenbart att pigmenteringen ger dem ett visst skydd mot sådan strålning.
– Precis som hos människor klarar mörka vattengråsuggor av att vara längre i solen än ljusa. Men generellt sett tycker inte några vattengråsuggor – oavsett färg – om UV-strålning, summerar Jonas Johansson.

Kontaktinformation
Jonas Johansson kan nås för ytterligare information på tel 046-222 83 70. Han disputerar den 3 juni kl 09.30 i Blå Hallen, Ekologihuset. Hans doktorsavhandling heter Local Adaptive Pigmentation in Asellus aquaticus – Effects of UV-Radiation and Predation Regime.

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera