Jordgubbsallergiernas kemi
Alla kan inte frossa på jordgubbar till midsommar. Somliga får allergiska besvär av bären i form av svullnader i halsen, klåda eller magont. Biokemister vid Lunds universitet har lyckats identifiera det allergiframkallande proteinet – och det är som att hitta en nål i en höstack eftersom det finns ett par tusen olika proteiner i en jordgubbe. Nu testar man en rad jordgubbssorter för hitta allergifria sorter. Hitintills har man bara funnit en sådan sort.
Allergenet identifierades genom korstester med blodserum från patienter med konstaterad överkänslighet mot jordgubbar. Det protein forskarna då fann är inte helt obekant.
– Det liknar ett sedan tidigare känt allergen mot björkpollen, säger Cecilia Emanuelsson på Avd för biokemi. Mycket talar för att överkänslighet mot björkpollen i sin tur utlöser allergi mot bär, frukter och vissa grönsaker. Det behöver inte betyda att alla björkpollenallergiker också är allergiska mot jordgubbar men att många av dem kan vara det och att andra löper risken att utveckla överkänslighet mot jordgubbar. Tyvärr är inte våra kunskaper fullständiga om hur vanliga sådana här allergier är i dag.
Det finns observationer som tyder på att överkänsliga personer kan äta vita jordgubbar utan besvär. När forskargruppen i Lund undersökte en sådan sort fann de att den innehöll mycket litet av det aktuella allergenet. I Sverige har odlare länge arbetat med att förädla en vit jordgubbe så att den blir lika smakrik som de röda. Plantskolor lär sälja plantor med vita bär.
– Det är tänkbart att allergenet är kopplat till det röda färgämnet i jordgubbar, men för att få reda på mer behöver vi undersöka fler proteiner, säger Rikard Alm.
Hans specialitet är bioinformatik med vars hjälp man kan systematisera och analysera de stora datamängder som modern laboratorieteknik genererar. Med sk proteomik är det nu möjligt att hitta, undersöka och jämföra allergenet med tusentals andra proteiner.
– Nu ska vi testa hur allergenet varierar, dels mellan flera olika jordgubbssorter, dels inom en och samma sort beroende på odlingsbetingelserna, säger Rikard Alm.
Utvecklingen av proteomiken har accelererat tack vare delvis klassiska tekniker som elektrofores, där proteinerna vandrar i ett elektriskt fält och lägger sig på olika ställen på en gel, och masspektrometri. Att de stora och komplicerade proteinmolekylerna kan analyseras med masspektrometri är nytt; tekniken belönades med Nobelpriset i kemi 2002.
– Gelen med proteinerna är som en karta, och det öppnar faktiskt nya möjligheter för växtförädlingen. Genom att t ex jämföra jordgubbar med olika egenskaper och deras kartor med varandra kan vi kanske upptäcka vilken roll olika proteiner har för t ex frosthärdighet, färg, smak osv, säger Cecilia Emanuelsson.
Det kan tilläggas att utforskningen av jordgubbsallergierna har skett i samarbete med SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik, i Göteborg och Lunds universitets centra för proteomik och bioinformatik inom den s k Swegene-satsningen. Projektet finansieras av FORMAS (Forskningsrådet för miljö, areeella näringar och samhällsbyggande).
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Cecilia Emanuelsson tel 0702 23 60 61 eller Rikard Alm tel 046 222 48 72 alternativt 0736 93 10 55
