Klöver självförsörjande på kväve även om vallarna gödslas
Foderbaljväxter som klöver och lusern kan fixera kväve från luften med hjälp av kvävefixerande bakterier. Nu visar en avhandling från SLU att dessa växter är nästan helt självförsörjande på kväve när de samodlas med gräs. Om vallarna gödslas med kväve är det gräset som tar hand om merparten av gödselkvävet.
Baljväxter kan leva i symbios med speciella markbakterier som kan omvandla luftens kvävgas till växttillgängligt ammonium-kväve. Genom denna ömsesidigt gynnsamma samlevnad får baljväxterna direkt tillgång till kväve i utbyte mot energirika kolhydrater. Eftersom luften innehåller nästan 80 procent kvävgas utgör biologisk kvävefixering en outtömlig kvävekälla.
Georg Carlssons avhandling handlar om vallbaljväxterna rödklöver, vitklöver, alsikeklöver och blålusern. Det övergripande temat är hur stor andel av dessa växters kväveförsörjning som kommer från biologisk kvävefixering under olika förhållanden. Baljväxter får ju ”betala” för det fixerade kvävet med energi, och de har också möjligheten att ta upp kväve från marken. Omfattande litteraturstudier och egna försök visar dock att vallbaljväxterna nästan alltid är så gott som självförsörjande på kväve när de samodlas med gräs, eftersom gräsen är starka konkurrenter om markkvävet.
Eftersom en betydande del av baljväxternas kväve återfinns i stubb och rötter, växtdelar som lämnas kvar vid skörd, får även samodlade och efterföljande grödor del av det fixerade kvävet, via nedbrytning av döda växtdelar. Kan då biologisk kvävefixering hos baljväxter ersätta handelsgödsel-kväve i vallodlingen? Georg Carlsson menar att svaret är ja, men att det förutsätter att baljväxterna utgör en stor andel av vallarnas artblandning och att baljväxterna har god motståndskraft mot exempelvis vinterskador och växtsjukdomar.
Avhandlingen innehåller kvävefixeringsmätningar baserade på avancerad 15N-teknik, samt undersökningar av denna tekniks begränsningar. Men i avhandlingen presenteras även enkla metoder för mätning av kvävefixeringens omfattning i fält. Enligt starka samband mellan mängden fixerat kväve och mängden skördad baljväxtbiomassa, fixerade rödklöver 26, vitklöver 31 och blålusern 21 kilo kväve per ton torrvikt. Sambanden kan användas för grova men enkla och snabba uppskattningar av kvävefixeringens storlek i respektive baljväxt – något som kan användas vid beräkningar av gödslingsbehovet i en växtföljd.
Fil lic Georg Carlsson, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, försvarar fredagen den 30 september 2005 kl. 10.00 sin avhandling ”Input of Nitrogen from N2 fixation to Northern Grasslands”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Lokal: Wibe-salen, Röbäcksdalen, SLU, Umeå. Opponent är professor em. Janet I. Sprent, University of Dundee, Skottland.
Kontaktinformation
Mer information:
Georg Carlsson, 090-786 87 11, Georg.Carlsson@njv.slu.se
http://www.njv.slu.se/sections/cropsc/defaultsv.cfm
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000895/
