Många fallgropar när intressegrupper ska samverka
När olika intressegrupper ska samverka för att lösa gemensamma problem kan det vara svårt för aktörerna att frigöra sig från traditionella sätt att arbeta. Detta visar Lotten Westberg från SLU i en avhandling med exempel från livsmedelssektorn. Många medverkande saknade också tillit till aktörer med andra perspektiv. Detta begränsade både deras egna och andra aktörers möjligheter att lära, och begränsade förutsättningarna för aktörssamverkan.
Utgångspunkten för avhandlingen är att processer där lantbrukare, myndigheter, handel, livsmedelsindustri, ideella organisationer etc. kan hantera problem tillsammans och lära av varandra, är en viktig förutsättning för en mer hållbar livsmedelsproduktion. Det lärande som eftersträvas rör dels de sakfrågor som står i fokus, dels de normer och intressen som råder inom livsmedelssystemet. Avhandlingen visar att det i praktiken kan vara svårt att få till stånd denna typ av samverkan och det eftersträvade lärandet.
Lotten Westberg har arbetat med två fallstudier i två olika län i Sverige där aktörssamverkan inom livsmedelssystemet prövas i praktiken. Det visade sig att de som tog initiativ till, finansierade och utformade samverkansprojekten försökte undanhålla vissa intressen och avsikter med initiativet, främst sådant som de misstänkte att övriga aktörer skulle kunna ogilla. Flera av dem som inbjöds att delta uppfattade dock att initiativtagarna inte var helt uppriktiga med sina avsikter. Några av dessa valde att ”svara” på detta genom att handla på samma sätt, dvs. de dolde vissa av sina egna intressen av strategiska skäl. Andra valde att öppet ställa frågor om andra aktörers dolda intressen. Oavsett hur aktörerna handlade visade det sig vara svårt för de initiativtagande aktörerna att kontrollera processen så som de önskade.
Utformningen av aktörssamverkan, liksom de berördas ”svar” på denna, betraktas i avhandlingen som maktutövande. Maktutövandet påverkade aktörernas möjlighet att lära, fast sällan på det sätt som initiativtagarna från början avsåg. I avhandlingen utvecklas en förståelse för makt och lärande som en ”fram och tillbaka”-rörerlse i relationerna mellan de medverkande aktörerna.
Lotten Westberg drar flera slutsatser i sin avhandling:
– Aktörssamverkansprocesser är alltid oförutsägbara, genom att det inte bara är utformningen av processerna som styr händelseutvecklingen och möjligheten att lära, utan också de svar som ges av de aktörer som berörs.
– Möjligheten att lära finns alltid när aktörer med olika erfarenheter av och perspektiv på livsmedelssystemet ges möjlighet att samtala och samverka.
– Makt finns i alla relationer. Snarare än att försöka ”utplåna” makten, gäller det att utforma aktörssamverkan så att makten blir produktiv i stället för begränsande. Det handlar om att ”bygga in” frågor i processerna som väcker reflektioner om makt och hur den utövas i relation till de intressen och värderingar som finns bland de deltagande. Syftet är att öka tilliten mellan aktörerna, så att de kan lita på att de kan vara uppriktiga och tala om sina erfarenheter, intressen, behov och värderingar.
Agronom Lotten Westberg, institutionen för landskapsplanering, SLU, försvarar torsdagen den 29 september 2005 kl. 13.00 sin avhandling ”Aktörssamverkan i praktiken – Om lärande och makt i samverkansprocesser mellan aktörer i livsmedelssystemet”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen. Opponent är Docent Karin Rönnerman, inst för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Lokal: Loftets hörsal, SLU Ultuna, Uppsala.
Kontaktinformation
Mer information:
Lotten Westberg, 018-67 19 14, Lotten.Westberg@lpul.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000924/
