Internationalisering av högre utbildning lämnas åt slumpen
Internationalisering har blivit ett honnörsord inom den högre utbildningen. Men vad innebär det egentligen? Pedagogen Monne Wihlborg visar i en avhandling från Lunds universitet att det råder vitt skilda uppfattningar bland studenter och lärare om vad internationalisering egentligen innebär.
I den så kallade Bolognaprocessen och i den senaste högskolepropositionen talas det om internationalisering ur ett politiskt eller ett ekonomiskt perspektiv. I praktiken handlar det mycket om student- och lärarutbyten med universitet i andra länder.
Men trots att internationalisering av den högre utbildningen har varit i fokus under lång tid så uppfattar lärare fortfarande fenomenet som vagt, obestämbart och tvetydigt.
Enligt Högskoleverkets riktlinjer för internationalisering ska studenterna bli interkulturellt kompetenta, genom att få en djupare förståelse av andra kulturer och bättre kunna analysera sina egna värderingar. Men hur ska dessa riktlinjer inlemmas i pedagogiken och översättas till praktisk handling?
I läroplanerna finns inte preciserat vilka interkulturella kompetenser och färdigheter som studenterna bör utveckla. Det blir därför avgörande hur den enskilde läraren undervisar och vilket innehåll han eller hon väljer till utbildningen. Didaktiken, det vill säga formerna för undervisning, är också avgörande för hur studenterna ska ta till sig innehållet.
– Lärarna gör goda insatser och berättar gärna om sina egna utlandserfarenheter men eftersom lärarna inte utgår ifrån en gemensam pedagogisk arbetsform, formas kunskapen väldigt godtyckligt, säger Monne Wihlborg.
Hon har undersökt närmare hur lärare och studenter på sjuksköterskeutbildningen uppfattar begreppet internationalisering och hur internationaliseringens idé omtolkas i undervisningsinnehåll och i undervisningssammanhang. Slutsatsen är att lärarna inte har någon gemensam tolkning av hur internationaliseringen bör konkretiseras i sjuksköterskeutbildningen.
Monne Wihlborg menar att det är hög tid att man diskuterar vad interkulturell kompetens innebär i relation till en specifik utbildning, även ur ett pedagogiskt perspektiv. Vilka färdigheter krävs för att studenterna ska kunna fungera i internationella sammanhang? Vilket kunskapsinnehåll och med stöd av vilken undervisningsform kan läroplanernas visioner om internationalisering förverkligas inom högre utbildning, inte endast sjuksköterskeutbildningen?
– Om vi menar att pedagogik och undervisningsformer har ett reellt värde i samband med internationaliserad undervisning och lärande, då måste man utveckla läroplaner som framhåller interkulturell kompetens och färdighet som väsentliga. Inte som idag lämna den pedagogiska delen av internationaliseringen åt slumpen, säger Monne Wihlborg.
Kontaktinformation
Monne Wihlborg disputerade den 23 september 2005 med avhandlingen A Pedagogical Stance on Internationalising Education. An Empirical study of Swedish nurse Education from perspectives of students and teachers.
Monne Wihlborg nås på telefonnummer 046- 222 87 40, 0731-52 54 32 eller e-post Monne.Wihlborg@pedagog.lu.se
