Domesticering ger endast liten förändring i hjärnans genaktivitet
Genom att studera ryska silverrävar har forskare i Uppsala och Norge sett att domesticering, som innebär dramatiska förändringar i beteende och fysiologi, endast leder till en begränsad förändring i hjärnans genaktivitet. Projektet har koordinerats av Elena Jazin vid Uppsala universitet och fynden publiceras i dagens nummer av Current Biology.
Ett första steg i människans tidiga domesticering av vilda djur är avel på de mest lätthanterliga individerna. Många generationers avel har efterhand resulterat i att dagens husdjur är ärftligt tama.
I Ryssland har silverrävar (Vulpes vulpes) avlats på tamhet i mer än 40 generationer. Det har resulterat i djur som är orädda för människan och liknar hundar beteendemässigt. De tama rävarna uppvisar också neurokemiska och fysiologiskt mätbara förändringar som liknar dem som har observerats hos andra domesticerade djur.
För att förstå vilka genetiska och molekylära mekanismer som ligger bakom de dramatiska förändringarna i beteende, neurokemi och fysiologi hos de domesticerade rävarna har forskare från Uppsala universitet, SLU och Norges universitet för miljö och biovetenskap studerat några av dessa tama rävar. Projektet har koordinerats av Elena Jazin vid Uppsala universitet.
Forskarna har jämfört aktiviteten hos tusentals gener i hjärnan hos de tama rävarna med genaktiviteten i hjärnan hos vanliga silverrävar. De vanliga silverrävarna har levt i samma kontrollerade miljö men utan att ha avlats på tamhet.
Resultaten visar att de tama silverrävarna endast har en liten förändring i hjärnans genaktivitet jämfört med vanliga silverrävar.
– Det innebär att de stora skillnader vi tidigare har sett mellan till exempel hundar och vargar sannolikt framför allt beror på olikheter i miljö och livsföring, inte på genetik, förklarar Peter Saetre i projektet.
Dessa små förändringar i genaktivitet hos tama silverrävar kan emellertid ge viktiga ledtrådar till vilka gener och biokemiska processer som är inblandade i tamhet. I ett vidare perspektiv stöder resultaten också hypotesen att inte bara geners funktion utan också regleringen av deras aktivitet kan vara viktig för evolutionen av arter.
Länk till Current Biology: http://www.current-biology.com/
Kontaktinformation
Elena Jazin, tel 018-471 64 63, e-post elena.jazin@ebc.uu.se
Peter Saetre, tel 018-471 64 68, e-post peter.saetre@ebc.uu.se
