Artikel från Chalmers tekniska högskola

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

5 december 2005

Askungebeteende en förklaring till datorarbetares muskelbesvär

Datorarbetare med askungebeteende – där musklerna börjar jobba tidigt, är aktiva hela dagen och lägger sig till vila sent – riskerar att överanvända vissa muskelfibrer.

– Konsekvenserna kan bli svåra muskelbesvär, säger doktorand Stefan Thorn vid Arbetslivsinstitutet i Göteborg och Institutionen för produkt- och produktionsutveckling på Chalmers.

I sin doktorsavhandling ”Muscular activity in light manual work – with reference to the development of muscle pain among computer users” utgår Stefan Thorn från Askungehypotesen, som säger att vissa muskelfibrer är aktiva vid väldigt låga muskellaster och jobbar kontinuerligt så länge som muskeln är i arbete.

– Sådana så kallade askungefibrer riskerar att överanvändas vid långvariga lågbelastande arbetsuppgifter, som till exempel vid datorarbete, förklarar Stefan Thorn.

I avhandlingen har Stefan Thorn studerat muskelfiberaktivitet i skuldra och underarm hos frivilliga under upp till en timme av varierande belastningar karakteristiska för datorarbete. I både skuldra och underarm hittades muskelfibrer som var aktiva under hela eller mycket stor del av tiden.

– Jag kunde också se att individer med besvär i nacke och axlar har svårare för att slappna av i skuldermuskulaturen än friska personer, när de ägnar sig åt datorarbete under mental stress, säger Stefan Thorn.

Fortsatt forskning undersöker om det finns skillnader i askungebeteende mellan individer och om hur en ”muskelvakt” kan hjälpa datorarbetare att vila musklerna.

Stefan Thorn disputerar 9 december klockan 13.15 vid Institutionen för produkt- och produktionsutveckling, Chalmers, Göteborg.

Ladda ner avhandlingen: www.arbetslivsinstitutet.se

Kontaktinformation
Ytterligare frågor besvaras av:
Stefan Thorn
Tel: 031-50 16 48
Mobil: 0703-27 35 91
E-post: stefan.thorn@arbetslivsinstitutet.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera