Svensk homopolitik – mer totalitär än tolerant
Den svenska politiken rörande homosexuella brukar beskrivas som den mest radikala i världen. En beskrivning som stämmer dåligt överens med verkligheten enligt ny avhandling från Lunds universitet. – Dagens homopolitik är egentligen bara ett sätt för samhället att slippa ta tag i besvärliga diskussioner kring den rådande ideologiska samhällsordningen, säger historikern Sara Edenheim som disputerar den 10 december.
Homosexuellas rättigheter att ingå partnerskap och att adoptera barn har gjort att Sverige ofta framhålls som modernt och radikalt. Men hur radikal är egentligen den svenska homopolitiken och vad har den för effekter på ett samhälle som byggts upp kring könsskillnader och heterosexuella relationer? Svaret är, enligt Sara Edenheim, att effekterna är relativt små.
– Mycket beror på att de lagförändringar rörande homosexuella som har genomförts de senaste decennierna uteslutande har handlat om anpassningar till den redan existerande samhällsnormen. Där har homosexualitet hela tiden antagits vara i behov av en uppvärdering i förhållande till heterosexualiteten, säger Sara Edenheim.
Heterosexualiteten står oemotsagd och oifrågasatt. Detsamma gäller könsskillnaderna och deras inverkan på individers känsla för både sig själva och andra människor. I grunden finns en definition av ”människa” som utesluter könsavvikelser och möjligheten till andra sätt att tänka och omvärdera vad som är väsentligt för både en individ och ett samhälle.
Sara Edenheim dissekerar de statliga offentliga utredningar som sedan avkriminaliseringen av homosexualitet 1944 har tagit upp avvikande sexualitet. Däribland Partnerskapsutredningen från 1993 och utredningen rörande homosexuellas rätt att prövas som adoptionsföräldrar från 2001. Hon har även studerat utredningar som rör transsexualism och intersexualism (”hermafroditism”).
– Min slutsats är att det finns fog för en mycket stark kritik mot den statliga sexualitets- och jämställdhetspolitiken, men även mot homorörelsen och historieforskningens bidrag, säger Sara Edenheim. Det spår som det liberala samhället har slagit in på är en väg mot konserverande av ett förtryck där ifrågasättanden av den rådande samhällsordningen döms ut som omoraliska innan de ens har fått möjlighet att formuleras.
Kontaktinformation
Sara Edenheim är historiker vid Nationella Forskarskolan i historia, Lunds universitet. Hon disputerar den 10 december, kl 10.15 i sal 3 på Historiska institutionen med avhandlingen Begärets lagar.
Kontakt: 046-222 14 25 eller sara.edenheim@hist.lu.se se sammanfattning av avhandlingen http://theses.lub.lu.se/postgrad/search.tkl?field_query1=pubid&query1=hum_373&recordformat=display
