Hotade havssköldpaddornumera satellitövervakade
Varje år kommer tusentals av de väldiga havssköldpaddorna till Tortuguero, en 30 km lång strandsträcka i Costa Rica, för att lägga ägg. Tortuguero är den största äggläggningsplatsen för soppsköldpaddor vid Atlanten och den näst största i världen. Den organisation i Costa Rica som har ansvaret för att skydda de utrotningshotade djuren kallas Carribean Conservation Corporation (CCC) och har en svensk som vetenskaplig chef. Han heter Sebastian Troëng och disputerar i dagarna vid Lunds universitet på en doktorsavhandling om hur sköldpaddornas förflyttningar ser ut och vilka slutsatser man dra av dessa rön i arbetet på att skydda djuren.
Sebastian Troëng fick sin grundubildning som biolog vid Lunds universitet på 90-talet och arbetade som biolog i projekt i bl a Grekland, Fiji och Australien och tog en brittisk Mastersexamen innan han fick anställning vid naturvårdsorganisationen CCC i Costa Rica.
Det är fyra utrotningshotade arter som kravlar upp i sanden på Tortuguero, gräver bon och lägger ägg. Soppsköldpaddans skal kan bli en meter långt och djurets vikt ca 110 kg. Havslädersköldpaddans skal brukar bli 1,5 meter lång och vikten ca 250 kg. Det finns dock uppgifter om exemplar som vägt ca ett ton. Soppsköldpaddan har dödats därför att köttet är ätligt, medan havslädersköldpaddan hotas när den fastnar i långrev – en fisketeknik som på senare år blivit allt vanligare i Atlanten. De två andra arterna är karettsköldpadda och oäkta karettsköldpadda. Den förstnämndas skal var förr attrakivt i många produkter som i dag görs av plast. Totalt räknar man med att 10 000 – 15 000 soppsköldpaddor och ett okänt antal havsläder- och karettsköldpaddor dödas varje år för sitt kött eller andra produkter.
– Naturvårdsinsatserna har inte varit förgäves. Mellan 1971 och 2003 har soppsköldpaddornas äggläggning på Tortuguero ökat med 417%. Det kan låta mycket, men då ska man komma ihåg att på 70-talet var situationen mycket kritisk, så att det är en ökning med ett litet antal djur som utgångspunkt, säger Sebastian Troëng.
Djurens förflyttningar följs med satellitsändare, märkningar och genetiska analyser. Soppsköldpaddorna ger sig efter äggläggning av för att beta på sjögräsängar i grunda vatten utanför Nicaragua.
– Det är viktigt att naturvårdarna skyddar sådana havsmiljöer. Ibland gör också soppsköldpaddorna avstickare ut på djupare vatten, och det verkar som om avsikten är att komma åt sargassotången, säger Sebastian Troëng och fortsätter:
– Trycket på soppsköldpaddorna är större i Karibiska havet än vad det är för motsvarande populationer i Australien. Normalt sett tar det flera år innan honorna återvänder till häckningsplatsen för att lägga ägg. Men när djuren blir färre och konkurrensen om födan minskar kan de lägga ägg mer ofta än vad deras australiska släktingar gör. Och det är vad som också händer.
Karettsköldpaddornas äggläggning har minskat med ca 77% sedan 1956. Dessa sköldpaddor migrerar till korallrev i Nicaragua och Honduras efter äggläggningen, möjligen också till Kuba, Puerto Rico och mexikanska vatten. Havslädersköldpaddornas population är stabil eller svagt minskande. Dessa djur beger sig till den mexikanska bukten eller Nordatlanten – ibland ända upp i kanadensiska vatten – efter äggläggningen.
I dag har det växt upp en stor turistindustri kring sköldpaddorna. Turisterna får besöka vissa delar av Tortuguero under vissa timmar på natten för att följa äggläggningen. Men reglerna är strikta och man måste ha auktoriserad guide med sig. Enligt Sebastian Troëng furngerar detta system väl och stör inte sköldpaddorna. För lokalbefolkningen betyder det stora pengar; en guide kan tjäna tusentals dollars varje månad.
– Det har gjorts ekonomiska kalkyler för ”vinsten” om man dödar djuren för köttets eller skalets skull i jämförelse med vad man tjänar på turismen – och beräkningarna visar klart att en levande sköldpadda är värd betydligt mer än en död sköldpadda, slutar Sebastian Troëng.
Kontaktinformation
Sebastian Troëng nås via e-post på sebastian@cccturtle.org Han disputerar den 14 december kl 10 i Blå Hallen, Ekologihuset. Hans doktorsavhandling heter Migration of Sea Turtles from Carribean Costa Rica: Implication for Management
