Fytoöstrogenrik kost skyddar mot prostatacancer

Varje år insjuknar ungefär 10000 män i Sverige i prostatacancer. Varför prostatacancer är så vanligt vet vi inte så mycket om idag, men ålder, etnicitet och ärftlighet brukar ses som riskfaktorer. Det finns dock flera studier som tyder på att kostfaktorer är av stor betydelse. På senare tid har intresset riktats mot en eventuell skyddande effekt av östrogenliknande föreningar i växter, så kallade fytoöstrogener. I länder som Kina och Japan är intaget av fytoöstrogener högre än i västländer och där är också förekomsten av prostata cancer lägre. Fytoöstrogener brukar delas in två grupper, lignaner och isoflvonoider. Lignaner finns framförallt i linfrö, råg, bär och olika grönsaker. Sojabönor är den största källan till isoflavonoider.

På Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet har nu sambandet mellan prostatacancer och fytoöstrogen studerats i en stor populationsbaserad fallkontrollstudie. Studien är den största i sitt slag i en västerländsk population. I studien deltog 1499 patienter mellan 35 och 79 år med nyligen debuterad prostata cancer. 1130 friska kontrollpersoner identifierades genom matchning med avseende på ålder och bostadsområde. Alla deltagare fick fylla i frågeformulär om sina matvanor samt lämna ett blodprov. I en mindre grupp (209 fall och 214 kontrollpersoner) analyserades mängden av fytoöstrogenen enterolakton i blodet.

Studien visar att män som hade ett högt intag av fytoöstrogenrika livsmedel, såsom bönor, sojabönsprodukter, linfrö, solrosfrö, bär och jordnötter, hade 26 procent lägre risk att drabbas av prostatacancer. Bönor var det livsmedlet som bidrog mest till den skyddande effekten. Vidare fann vi att män med mycket låga nivåer av enterolakton i blodet hade en ökad risk för prostatacancer.

Intaget av lignaner överensstämde ganska bra med intaget i andra västerländska länder och de största källorna var linfrö, råg bröd, bröd av vete samt bär. Intaget av isoflavonoider var lågt, som förväntat eftersom sojabönsprodukter inte är så vanligt i Sverige. I Kina där man äter sojabönor i mycket större utsträckning, visade en studie ett tusenfaldigt högre intag av isoflavonoider än i vår studie.

Den skyddande effekten kan bero på fytoöstogenerna i sig själv eller i kombination med andra ämnen som finns i samma typ av livsmedel. Vi rekommenderar dock inte att inta fytoöstrogener i tablettform eftersom dessa preparat inte är kliniskt testade samt innehåller mycket höga halter och kan ha oönskade effekter.

Resultaten från studien ger en bild av intaget av fytoöstrogener i Sverige. Detta kan ge vägledning även för studier av andra cancerformer som fytoöstrogener kan tänkas påverka. Studien ger vidare vägledning för preventiva åtgärder samt framtida behandlingsformer. Utifrån insamlad genetisk information kommer vi vidare att studera om det finns en interaktion mellan intaget av fytoöstrogener från kosten och variation av vissa gener i befolkningen som har betydelse för risken att insjukna i prostata cancer.

Publikation:
“Dietary phytoestrogen, serum enterolactone and risk of prostate cancer: the Cancer Prostate Sweden Study”
Hedelin M, Klint Å, Chang ET, Bellocco R, Johansson J-E, Andersson S-O, Heinonen S-M, Adlercreutz H, Adami H-O, Grönberg H, Augustsson Bälter K.
Cancer Causes and Control, 2006 vol.17 No. 2, 169-180.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Maria Hedelin, doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, telefon 08-52486153, mobil 070 7401858, e-post Maria.Hedelin@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, telefon 08-524 838 95
mobil 070-224 38 95, e-post Katarina.sternudd@ki.se