Tekniken bestämmer Utvecklingen
Det finns bara en möjlig Utveckling och den bestäms av ”tekniken”, som ställer krav på oss alla. Så sammanfattas 1990-talets debatt om informationssamhället i en avhandling från Tema kommunikation.
Jonas Johansson, samhälls- och kulturvetare, har analyserat 1990-talets politiska diskussion om det framväxande informationssamhället, i Sverige och i Norge.
– IT-bubblan, som sprack kring millennieskiftet, avfärdades ganska lättvindigt som något som bara berörde spekulationer på börsen, säger han. Men det synsätt som den grundade sig på genomsyrar i själva verket politiken och hela samhället.
Alla partier, i både Sverige och Norge, är under 1990-talet överens om att vi går igenom ett epokskifte. Vi lämnar det gamla industrisamhället och går in i det postindustriella samhället, som också kallas för informations- eller kunskapssamhället. Det kännetecknas av en snabb teknisk utveckling, en minskad roll för staten, avregleringar och globalisering. Den gamla välfärdsstaten är passé.
Den politiska diskussionen kännetecknas, som så många gånger tidigare i historien, av teknikdeterminism. Tekniken ses som en utvecklingsmotor, ett aktivt subjekt, en egen och autonom kraft som förändrar samhället.
Utifrån detta synsätt finns det bara en möjlig utveckling. Den är i grunden oberoende av och bortom räckhåll för formella politiska beslut. Jonas Johansson visar hur den politiska debatten teknifieras. Politiska frågor görs till tekniska. Utvecklingskritik uppfattas som teknikkritik, och den som är teknikkritisk framstår lätt som löjlig, som motståndare till utveckling och framsteg.
Den gamla välfärdsstaten har ingen plats i informationssamhället. Dess roll är överspelad, och statens uppgift nu är att störa Utvecklingen så lite som möjligt. Det här är avregleringarnas epok.
Det finns skillnader mellan de politiska partierna, och mellan Norge och Sverige, men i grunden är alla partier oroväckande eniga i synen på det framtida informationssamhället, menar Jonas Johansson. För socialdemokratin blir det ett dilemma. Partiet har av tradition en stark tro på statens styrande förmåga och förknippas idéhistoriskt med välfärdsstaten. Det som tidigare var modernt (industrin, välfärdsstaten) har nu blivit omodernt och hotar att göra hela socialdemokratin omodern.
Det finns inte längre några alternativa bilder av framtiden, konstaterar Jonas Johansson. Någon politisk diskussion baserad på olika ideologiska uppfattningar förs inte och det är i grunden ett demokratiskt problem.
Jonas Johansson drar avslutningsvis en parallell mellan Aldous Huxleys kontrollsamhälle och det moderna informationssamhället. I båda känner sig individerna bedrägligt fria, lyckliga och harmoniska i sin träldom. ”Individen är fri, fri att följa Utvecklingen det vill säga. Individerna är fria att bygga ett nytt samhälle – men det kan bara se ut på ett sätt.”
Kontaktinformation
Avhandlingen heter Du sköna nya tid? Debatten om informationssamhället i Riksdag och Storting under 1990-talet. Jonas Johansson disputerar den 21 april. Han nås på telefon 0709-757824.
