Kan man heta Pirkko och kalla sig svensk?
Vad betyder finsk bakgrund? Hur är det att gå i en skolklass med beteckningen ”Fi”? Vem säger att finnar slåss med kniv och dricker vodka? Vad innebär invandrarstatus? Och vad skall man med det finska till? Marja Ågren undersöker i sin avhandling hur det är att växa upp och leva med finsk bakgrund i Sverige.
Utgångspunkten har varit den omfattande migration från Finland till Sverige som ägde rum på sextio- och sjuttiotalet. Många av dem som flyttade till Sverige – i de flesta fall för att söka arbete – blev kvar här, och idag finns det cirka 450 000 personer med finsk bakgrund i Sverige. I avhandlingen berättar fjorton personer födda och uppvuxna i göteborgsområdet om vad ”finsk bakgrund” betyder – för dem i deras vardagsliv, för deras möjliga positioner i det svenska samhället och för deras upplevelser av identifikation och tillhörighet. De sex männen och åtta kvinnorna är födda mellan 1967 och 1978, och de har alla föräldrar som flyttade från norra Finland på sextiotalet. Utöver analysen av deras livshistorier skriver Marja Ågren en version av gruppen finnars historia i Sverige.
Avhandlingen belyser det komplexa i identifikationsprocesser av olika slag. De intervjuade personerna ser sig som både svenska och finska och både det svenska och det finska är viktiga inslag i deras förståelse av sig själva. Vad det innebär och hur det tar sig uttryck varierar med olika situationer, faser i livet, vem som frågar och i vilket syfte. Informanterna kan hantera komplexiteten i sina bakgrunder och de bidrar till att komplicera kategoriseringar såsom svensk eller finsk. De har insikter och erfarenheter som är viktiga att lyfta fram, som kan bidra till förståelsen av migrations- och integrationsprocesser.
De intervjuades berättelser handlar bland annat om relationen till föräldrarnas uppväxtplatser i norra Finland, dit de som barn åkte varje sommar. Det handlar om hur det var att gå i finskspråkig skolklass i grundskolan i Göteborg, och hur de utifrån sina uppväxtområden i förorterna upptäckte och utforskade stadens sociala karta. Informanterna berättar om sin syn på föräldrarnas situation under sjuttio- och åttiotalet, då de kom från landsbygden i norr och hamnade i storstadens fabrikslandskap. Marja Ågren diskuterar även de fördomar och stereotyper från svenskt håll som de mötte, liksom finnars självuppfattning i relation till svenskar. Informanterna berättar vidare om vad de uppfattar som ”finskt” i sina liv, och vilken roll det spelar i deras vardag.
Genom åren har synen på den finska bakgrunden varierat, inte minst nämner många tonåren som en tid av grubbel, men idag betraktar alla informanter det finska i sina liv som en tillgång. Ytterligare en faktor som flera informanter betonar är det faktum att föräldrarna har haft arbetarklassyrken. Informanterna har ärvt en historia av arbete, och därmed också på sätt och vis en legitimerad plats i samhället – den som arbetare. Frågan är hur de betraktar och vad de gör med det arvet. Marja Ågren diskuterar också den position gruppen personer med finsk bakgrund i Sverige har idag, relaterat till såväl personer med svensk bakgrund som personer med annan utländsk bakgrund. Bland annat berörs den sverigefinska minoritetspolitiken och informanternas syn på den.
Avhandlingens titel: Ӏr du finsk, eller
?” En etnologisk studie om att växa upp och leva med finsk bakgrund i Sverige.
Opponent: Professor Ella Johansson, Mångkulturellt centrum, Tumba
Disputationen äger rum fredagen den 22 september 2006 kl. 13.00
Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Marja Ågren, tel. 031-773 53 22 (arb),
031-82 83 76 (hem), e-post: marja.agren@ethnology.gu.se, marjaagren@hotmail.com
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
