Samspel i flera led i marken
Samspelet mellan jordbakterier och mykorrhiza är temat för en ny doktorsavhandling från SLU. Rötterna hos de flesta växter lever i symbios med svampar, s.k. mykorrhiza. Nu har det visat sig att det i sin tur finns bakterier som är särskilt anpassade för ett liv i mykorrhizasvampars närhet. En del av dessa bakterier kan ha gynnsam inverkan på grödor, men bakteriernas förekomst påverkas av vilka brukningsmetoder som används.
Rötterna hos de flesta odlade och vilda växter lever i symbios med svampar, s.k. mykorrhiza. Växten förser svampen med energirika ämnen från fotosyntesen och får i utbyte ta del av den näring som svampens vittförgrenade hyfer (?rötter?) tar upp ur marken. Denna symbios är ofta livsviktig för växternas tillväxt och allmänna hälsotillstånd.
Forskningen om mykorrhizasvampars samspel med den omgivande miljön och de mikroorganismer som lever där är fortfarande ung, men nya resultat visar att vissa bakterier ofta frodas i hyfernas närhet. Bakterierna livnär sig på energirika kolhydrater, exudat, som utsöndras av svamparna. I utbyte kan bakterierna hjälpa svamparna med näringsupptaget och motverka angrepp från organismer som är skadliga för växternas rötter.
Jonas Toljander har i sitt doktorsarbete funnit tydliga skillnader mellan olika grupper av bakterier som lever intill svamparnas hyfer. De har olika stark vidhäftningsförmåga och medan somliga tycks vara anpassade till levande hyfer tycks andra utnyttja döda hyfer. Vidare visade det sig att vissa bakterier hämmades av svamparnas utsöndringar, medan andra stimulerades. En analys av de ämnen som utsöndrades av hyferna visade att det främst rörde sig om kolhydrater som glukos, acetat och formiat.
Jonas Toljanders studier visar att samspel mellan mykorrhiza och bakterier kan vara vanligare än man tidigare trott och att interaktionerna kan vara mycket specifika mellan olika svampar och bakterier.
Eftersom markens mikroorganismer har stor betydelse för faktorer som bördighet och växtsjukdomar ville Jonas Toljander undersöka hur olika odlingsstrategier påverkar livet i rotzonen. Ett försök i fält visade då att valet av gödselmedel (mineralgödsel1 eller organisk gödsel2) påverkade de naturliga samhällena av både mykorrhizasvampar och bakterier. I allmänhet hade organisk gödsling och ett högt pH-värde i marken en gynnsam effekt på båda organismgrupperna, medan lågt pH och låg mullhalt hade en negativ effekt.
Resultaten ger en ökad förståelse för de biologiska processerna i marken. Jonas Toljander och hans kollegor hoppas att den fortsatta forskningen kan visa vilka odlingsåtgärder som bäst gynnar de mykorrhizasvampar och bakterier som ger växterna optimala tillväxtförhållanden och skydd mot skadliga organismer.
1) ammoniumsulfat, 2) stall- eller gröngödsel
Biolog Jonas Toljander, institutionen för skoglig mykologi och patologi, SLU, försvarade fredagen den 9 juni 2006 kl. 9.15 sin avhandling ”Interactions between Soil Bacteria and Arbuscular Mycorrhizal Fungi” vid SLU i Uppsala. Opponent var Dr. Wietse de Boer, NIOO-KNAW, Centre for Terrestrial Ecology, Heteren, Nederländerna.
Kontaktinformation
Jonas.Toljander@mykopat.slu.se
018-67 27 20
