Tärningen är kastad – ny avhandling om ungdomars uppfattning om sannolikhet
Om jag slagit tre ettor i rad, hur stor chans är det då att nästa slag med tärningen också ska visa en etta? Hur stor risk är det att ett flygplan störtar? I hur stor utsträckning kan vi lita på SMHI:s femdygnsprognoser? Vi möter sannolikhet dagligen – i spel och dobbel, i media och i väder- och finansprognoser. Sannolikhet har på senare år också vuxit fram som en väsentlig del av matematikundervisningen. I en ny avhandling från Växjö universitet analyserar matematikdidaktikern Per Nilsson hur ungdomars uppfattningar om sannolikhet kommer till uttryck i interaktiva situationer som upplevs som slumpmässiga.
Tidigare forskning om elevers sätt att resonera om sannolikheter har i stor utsträckning fokuserat på elevers individuella strategier och hur de avviker från det normativt riktiga. Denna tradition har på senare år ifrågasatts eftersom den ansetts inskränkt och har en bristande förklaringskraft.
– I syfte att kunna förstå lärande och undervisning bättre är det viktigt att istället fokusera på innehållet i det som eleven säger och gör menar Per Nilsson. Genom att fokusera på hur de resonerar kring problemen kan man upptäcka förmågor som annars går oss obemärkt förbi.
Per Nilssons avhandling är baserad på tre studier, som var och en undersöker hur elever organiserar och omorganiserar sannolikhetsresonemang i situationer där de erbjuds flera sätt att resonera om sannolikheter. I två av studierna agerar 12- och 13-åringar i en tärningsspelsituation som bygger på summan av två tärningar. I den tredje studien undersöker Per Nilsson också hur elever resonerar om sammansatta, oberoende slumphändelser. Här undersöker han hur 14- och 16-åringar tänker om datorbaserade versioner av slumpberoende trädstrukturer.
Analyserna visar på olika former av resonemang bland eleverna. Per Nilsson menar att elevernas sätt att utveckla sannolikhetsresonemang kan förstås och förklaras av hur eleverna tolkat situationerna. Speciellt menar han att resonemang om sannolikhet tar form via en kontextualiseringsprocess, det vill säga en process där tänkandet pendlar mellan tolkningar och reflektioner om kontext, den aktuella händelsen och ny information som kommer i spel.
Avhandlingen visar att elever, redan innan de blivit instruerade i sannolikhetsteori, förmår utveckla idéer om en sannolikhetsfördelning när de möter sammansatta slumphändelser. De väger in geometriska och numeriska aspekter så väl som argument som reflekterar principer av stora talens lag.
Per Nilsson ingår i en nationell forskarskola i matematikdidaktik. Forskarskolan är finansierad av Riksbankens Jubileumsfond och har som mål att förbättra matematikämnets ställning i skolan och högskolan.
Per Nilsson är född och uppvuxen i Gunnebo utanför Västervik men bor sedan många år tillbaka i Växjö. Han har en bakgrund som lärare i matematik och No för åren 4-9 men arbetar numera på Matematiska och systemtekniska institutionen vid Växjö universitet.
Avhandlingen “Exploring Probabilistic Reasoning. A Study of How Students Contextualise Compound Chance Encounters in Explorative Settings” försvaras fredagen den 15 december kl 13.15 i sal Weber, Växjö universitet. Opponent är professor Dave Pratt, University of Warwick.
Kontaktinformation
Kontakta: Per Nilsson, telefon 0470-70 84 13 eller e-post per.nilsson@vxu.se
Beställ boken från: Växjö University Press, 0470-70 82 67, eller e-post vup@vxu.se
Praktiska upplysningar: Gunn Jensen, 0470-70 8402, eller e-post gunn.jensen@vxu.se
