Smältdegel för liveti mellersta Norrland
Skandinavien kan inte skryta med biologisk mångfald; det är en region som är relativt artfattig. Men skenet bedrar. -Numera har vi metoder för att urskilja olika genetiska linjer inom en och samma art. Då visar det sig att det finns ett område i Skandinavien som är mycket rikt på sådana genetiska varianter både när det gäller djur och växter – en ”hybridzon” där korsningsaktiviteten tycks ha varit särskilt intensiv. En sådan hybridzon finns i ett område med centrum i Hälsingland, Medelpad och Ångermanland, säger växtsystematikern David Ståhlberg vid Lunds universitet.
David Ståhlberg har just disputerat på en doktorsavhandling om Sveriges vanligaste orkidéart Jungfru Marie nycklar och dess underart skogsnycklar samt andra närbesläktade arter – t ex ängsnycklar. Han har undersökt deras systematik, evolution och invandringshistoria. Det visar sig att den genetiska variationen inom Jungfru Marie nycklar är mycket stor i mellersta Norrland. Så är det även om man jämför med situationen på kontinenten – Ståhlbergs undersökning är mycket omfattande och sträcker sig över hela Europa.
– Det är en iakttagelse som stämmer med vad man funnit för vissa andra arter i mellersta Norrland; den genetiska variationen är t ex också stor för djur som björn och åkersork och för fårsvingel, en gräsart, konstaterar David Ståhlberg och fortsätter:
– Mellersta Norrland är ett område där inlandsisen har varit särskilt mäktig – framför allt vid Höga Kusten, och det är också där variationen hos Jungfru Marie nycklar är som störst. Vi brukar anta att arterna följde isen norrut under invandringen efter istiden. Men isen låg kvar länge i mellersta Norrland och därför vandrade också arter in norrifrån. Olika genetiska linjer inom samma art möttes, korsade sig och gav upphov till en förhöjd biologisk mångfald. Spåren av detta är alltså fortfarande synliga.
Det är en allmänt vedertagen uppfattning att när gener i samband med korsningar omkombineras finns det en del av arvsmassan som består oförändrad. En oförändrad del hos växter är det s k kloroplast-DNA:et – DNA i form av ringar i stället för en lång sträng. Därför har kloroplast-DNA använts som en genetisk markör i olika undersökningar för att bestämma vart underarter och genetiska linjer hör. Men David Ståhlberg har gjort en upptäckt som ur vetenskaplig synpunkt får anses som sensationell. Hos Jungfru Marie nycklar förekommer nämligen omkombinationer även hos kloroplast-DNA. Om detta är vanligt hos fler arter får förmodligen växternas stamträd i många fall skrivas om.
Kontaktinformation
David Ståhlberg disputerade fredagen den 27 april. Hans doktorsavhandling heter Systematics, phylogeography and polyploid evolution in the Dactylorhiza maculata complex (Orchidaceae) För mer information kan David Ståhlberg nås på tel 070 286 36 74.
