Myndighetshjälp till efterlevande – inget nytt
Krishantering i samband med dödsfall är ingen modern företeelse. Organiserad hjälp fanns långt tidigare och omsorg om individen hade stor betydelse. I sin avhandling vid Histo-riska institutionen, Stockholms universitet, redogör Ann-Sofie Arvidsson för den hjälp stat och kyrka gav efterlevande under ett långt 1700-tal. Hon resonerar också kring vad hjälpen till efterlevande säger om relationen mellan myndigheter och individer.
Tidigmodern tid, det vill säga 1520-1815, präglades av krig, missväxt och farsoter. För många var utgången dödlig. Att människor dog innebar inte bara att den döda skulle omhändertas, utan också att livssituationen förändrades för många levande. För dessa kunde dödsfallet innebära sorg och saknad, ekonomiska bekymmer likväl som problem med att mentalt acceptera dödsfallet.
Ann-Sofie Arvidssons avhandling tar, med betoning på perioden 1686-1823, upp frågor om hur myndigheterna ansåg att de döda skulle omhändertas och om vad som förvän-tades av de sörjande.
– Att påstå att sörjande i äldre tid enbart fick hjälp av sitt personliga och lokala nätverk är fel. Myndigheternas agerande i samband med dödsfall är inte, som vi gärna tror, kopplat till välfärdsstaten, säger Ann-Sofie Arvidsson.
Regelverket för begravningar och förklaringar av hur de döda borde hedras visar på myndigheternas engagemang. Källorna visar att det kunde vara straffbart att meddela dödsfallet, liksom att bjuda begravningsgästerna på mat och dryck. Andra frågor som besvaras är vad prästen egentligen förmedlade vid begravningen och vad som ansågs trösta, samt på vilka sätt efterlevande kunde få ekonomiskt bistånd till sin överlevnad.
Med hjälp av begreppen stöd och krav analyseras statens och kyrkans agerande gentemot efterlevande så som det speglas i lagar, psalmer, förordningar och sorgkorrespondens. Analysen fungerar också som en fallstudie av relationen mellan myndighet och individ. Ann-Sofie Arvidssons avhandling visar att denna relation i mindre grad präglades av fostran än vad som tidigare ansetts, medan omsorgen om individen hade framträdande betydelse.
Avhandlingens titel: Makten och döden. Stat och kyrka möter svenska efterlevande under ett långt 1700-tal
Kontaktinformation
Ytterligare information: Ann-Sofie Arvidsson, doktorand vid Historiska institutionen, tfn mo-bil 073-6520271, e-post ann-sofie.arvidsson@historia.su.se
För bilder kontakta: Maria Erlandsson, presschef Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mo-bil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
