Campylobacter hos slaktkyckling kan minskas ytterligare

Campylobacter är den bakterie som rapporteras orsaka de flesta bakteriella mag/tarminfektionerna hos människa i Sverige. Svenska kycklingar har dock sällan Campylobacter (13 % av flockarna på årsbasis) jämfört med andra EU-länder såsom Danmark (30 %), Tyskland (50 %) och Frankrike (85 %).

Infektion med Campylobacter är en så kallad zoonos, det vill säga en sjukdom som kan smitta mellan djur och människa. Kycklingprodukter anses vara en av smittkällorna, överföring av Campylobacter sker oftast via otillräckligt värmebehandlat kött eller via bristfälligt rengjorda köksredskap.

Förekomsten av Campylobacter i kycklingflockar varierar mellan olika regioner och uppfödare i Sverige. Cirka en tredjedel av uppfödarna levererar nästan aldrig kycklingar med Campylobacter till slakt. Veterinär Ingrid Hansson har undersökt orsaker och riskfaktorer för Campylobacter-infektion hos slaktkyckling i såväl uppfödar- som slakteriled.

Ingrid Hanssons resultat tyder på att det är olika stammar av Campylobacter vid olika uppfödningsomgångar, vilket kan tolkas som att campylobacter inte överlever i stallarna mellan uppfödningsomgångarna. Det finns ett samband mellan hög andel Campylobacter i kycklingens kloak och hög halt Campylobacter i den konsumtionsfärdiga kycklingen. De kycklingar som blivit kontaminerade i samband med transport och slakt hade en lägre halt jämfört med kycklingar som blivit smittade under uppfödningsperioden.

De faktorer som utgör de största riskerna för att en kycklingflock ska smittas av Campylobacter på gårdsnivå är förekomst av andra animalieproducerande djur på gården och bristande allmän ordning. Campylobacter är vanligt förekommande hos så väl nötkreatur som svin, och risken finns att campylobacter överförs till kycklingarna via luften, insekter eller djurskötaren.

Andra faktorer av betydelse är delad slakt, då en kycklingflock slaktas vid minst två olika tillfällen finns det risk för att Campylobacter kommer in i kycklingstallarna vid det första slakttillfället och därefter sprids till de kvarvarande kycklingarna.

De gårdar som är belägna i områden med begränsad trädvegetation har ofta högre andel Campylobacter jämfört med dom som finns i skogsområden. Gårdar som är belägna i områden med begränsad trädvegetation har dessutom oftare andra animalieproducerande djur i närheten. Stallar med ytterdörren i rak linje med dörren in till kycklingarna är oftare representerade bland de med en stor andel Campylobacter-positiva kycklingflockar till slakt jämfört med de där är dörrarna är placerade i en vinkel mot varandra.

Ett övervakningsprogram av Campylobacter hos svensk slaktkyckling bedrivs i Svensk Fågels regi sedan 1991 med målsättningen att minska andelen kycklingar med Campylobacter. Studierna i denna avhandling har gjorts i anslutning till övervakningsprogrammet.

Veterinär Ingrid Hansson, institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU/avdelningen för bakteriologi, SVA, försvarar sin avhandling med titeln Bacteriological and Epidemiological Studies of Campylobacter spp. in Swedish Broilers. Disputationen avser veterinärmedicine doktorsexamen.

Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala

Tid: Fredagen den 25 maj 2007, kl. 09.15.

Opponent: Professor Jaap Wagenaar, Utrecht Universitet, Nederländerna

Pressbilder:
(får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)

Porträtt av Ingrid Hansson. Foto: Elisabeth Bagge http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/IngridHansson/IngridHansson.jpg

Kycklingflock vid foderautomaten. Foto: Ingrid Hansson http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/IngridHansson/Kycklingar.jpg

Kontaktinformation
Mer information
Ingrid Hansson, 018-67 46 86, Ingrid.Hansson@sva.se

SLU, Institutionen för biomedin och veterinär folkhälsovetenskap http://www.bvf.slu.se/

SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt http://www.sva.se/sv/