Att ta greppet om proteinhalten i korn
Att odla maltkorn är svårare än att odla korn som ska bli foder, eftersom bryggerinäringen kräver att proteinhalten ska ligga inom ett ganska snävt intervall. Nu kommer en avhandling från CG Pettersson från SLU som visar hur man kan öka precisionen i odlingen. Kornet gödslas i två steg, och vid den andra gödslingen anpassas mängden efter årsmånen, bland annat med hjälp av en sensor som mäter koncentrationen av klorofyll och kväve i växten.
Maltkornet är den viktigaste råvaran när man gör öl och det skall uppfylla en lång rad kvalitetskrav. Ett av kraven gäller proteinhalten som bör ligga i spannet 10,5-11,0 procent för att fungera optimalt vid mältning och öljäsning, även om 9,5-11,5 accepteras*.
Det är svårt att uppnå rätt proteinhalt för odlaren, eftersom maltkornet odlas på åkrar med varierande jordarter och också är utsatt för ett oförutsägbart väder. Det går förvisso att gödsla rejält redan på våren, innan man vet något om hur grödan kommer att utvecklas, men det finns både ekonomiska och miljömässiga skäl att anpassa gödselmängden så att den lagom täcker växternas behov. Detta är grundtanken inom precisionsodling, där korn hittills fått begränsad uppmärksamhet.
CG Pettersson har undersökt möjligheten att förutsäga proteinhalten i maltkorn tidigt i grödutvecklingen och att använda en andra gödselgiva för att justera totalmängden gödselkväve. Problemet är att det behövs en prognos för proteinhalten senast i början av stråskjutningen, annars kommer en eventuell andra gödsling så sent att man får en lägre skörd med högre proteinhalt än om man lägger hela det förväntade gödselbehovet vid sådd.
I sina försök har CG Pettersson varierat såväl gödselmängder som tidpunkter och metoder för gödsling, och parallellt har han analyserat en mängd faktorer i mark, gröda och skördade kärnor. Han har använt ny teknik i form av mätningar av kornets förbrukning av ljus, tillsammans med klassiska metoder som temperaturer under viktiga processer eller så enkla uppgifter som dagen då lantbrukaren sådde, för att göra modeller som förutsäger hur proteinhalten varierar såväl inom kornfält som mellan fält och olika år.
Sammanfattningsvis kunde den förväntade proteinhalten vid skörd förutsägas tillräckligt tidigt i grödans utveckling för att en tvåstegsgödsling, med det andra steget kontrollerat av en sensor som mäter klorofyllets ljusanvändning, ska vara realistisk. Ett sådant system skulle höja kvaliteten i det producerade maltkornet, men också ha potentiellt miljömässiga fördelar genom en bättre balans mellan behov och tillförsel av kväve. Någon utvärdering av ett sådant gödslingssystem rymdes inte avhandlingsarbetet, men är planerad.
Gödslingsförsöken visade också att skördenivån var opåverkad och proteinhalten nästan opåverkad av om allt kväve gavs vid sådd, vilket är den dominerande metoden, eller om kvävet delades upp med en startgiva vid sådd och en kompletterande vid stråskjutningens början.
* En högre proteinhalt fördröjer groningen i mälteriet och kan även ge ett grumligare öl. En lägre proteinhalt ger en sämre enzymaktivitet under jäsningen, vilket fördröjer nedbrytningen av kornets stärkelse till socker, vilket i sin tur leder till en sämre jästtillväxt.
Agronom Carl-Göran Pettersson, institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln Predicting Malting Barley Protein Concentration – Based on Canopy Reflectance and Site Characteristics. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.
Plats: Aulan, Genetikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Tid: Fredag den 1 juni 2007, kl. 13.00.
Opponent: Dr. John Angus, CSIRO Plant Industry, Canberra, Australia.
______________
Mer information:
Carl-Göran Pettersson, 018-67 14 28, cg.pettersson@vpe.slu.se
Abstract och avhandlingen i sin helhet
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001465/
