Stor vinst om funktionshinder hos för tidigt födda förebyggs

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen studerat 522 310 barn födda i Sverige mellan 1973 och 1979 med avseende på funktionshinder, utbildning och inkomst. Tidigare fanns inte så mycket kunskap om hur för tidigt födda barn klarar sig i vuxen ålder.

– Nu vet vi att nio av tio som fötts mycket eller extremt för tidigt klarar sig utan ekonomiskt stöd från samhället i ung vuxen ålder. Vår undersökning visar att flertalet av de allra mest för tidigt födda försörjde sig själva och hade flyttat hemifrån, säger Karolina Lindström som är en av forskarna bakom studien.

Risken att behöva stöd från samhället i form av handikappersättning, personlig assistent och förtidspension var tre till fyra gånger så stor bland de för tidigt födda som bland deras jämnåriga med liknande social och perinatal bakgrund men som föddes i full tid. Något lägre inkomst och förtidspensionering är vanligare bland dem som föddes mycket för tidigt eller extremt för tidigt, alltså mellan graviditetsvecka 24 och 32.

Något överraskande hade den stora gruppen måttligt och marginellt för tidigt födda, det vill säga som föddes efter 33-36 respektive 37-38 veckor, något lägre inkomst än jämnåriga med liknande social bakgrund som föddes efter full graviditetslängd. Måttlig för tidig födsel stod för 74 procent av den totala kostnaden för funktionsnedsättningar associerade med för tidig födsel och betydde i ett samhällsekonomiskt perspektiv alltså mer än mycket och extrem för tidig födsel.

Allt fler barn som föds för tidigt överlever. Fler extremt för tidigt födda överlever än på 70-talet, samtidigt som kvaliteten i vården av dem som överlever är bättre. Andelen för tidigt födda barn som utvecklar CP-skador var dock ungefär densamma på 90-talet som på 70-talet när barnen i denna studie föddes. Lättare funktionsnedsättningar visar sig först i skolåldern med koncentrations-, inlärnings- och uppmärksamhetssvårigheter.

– Det handlar både om att förhindra för tidig födsel genom förebyggande insatser under graviditeten och att erbjuda en högkvalitativ vård och rehabilitering av de barn som ändå föds för tidigt. Och vi får inte glömma bort att noga följa upp barnen som föds en eller ett par månader för tidigt, säger Karolina Lindström.

Publikation: ”Preterm infants as adults: a Swedish National cohort study”.
Pediatrics (Vol 120, No 1, July 2007).

För mer information, kontakta:

Forskare och ST-läkare Karolina Lindström
Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Karolinska Institutet
Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset
Mobil: 070-914 63 73
E-post: karolina.lindstrom@sodersjukhuset.se

Professor Anders Hjern
Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen
Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet
Tel: 08-55 55 31 69
E-mail: anders.hjern@socialstyrelsen.se

Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se