Få svenskar vill flytta makten över välfärden till Bryssel
När Sverige gick med i EU flyttade en stor del av den politiska makten från Stockholm till Bryssel. Men makten över välfärdssystemen vill de flesta svenskar behålla i Sverige, oavsett om de känner sig som européer eller inte. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Precis som Carl Bildt kallade sig för ”hallänning, svensk, europé” identifierar sig de flesta människor i Europa med flera samhällsnivåer samtidigt. Men vad som anses viktigast – orten där man bor, nationen eller Europa – varierar stort mellan olika länder och samhällsgrupper.
Linda Berg, doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat i vilken utsträckning EU-medborgare identifierar sig med olika samhällsnivåer och hur det påverkar deras politiska förtroende och inställning till välfärdssystemen. I sin analys delar hon upp EU-medborgarna i flera kategorier. Dessa går från dem som inte har någon territoriell identifikation alls, till dem som i forskningen kallas för ”flernivåeuropéer”, det vill säga de som har lika stark identifikation med alla nivåer, från det lokala samhället till världsdelen Europa. Studien visar att förtroendet för politikerna och de politiska institutionerna varierar mellan de olika kategorierna.
– Flernivåeuropéer har högre förtroende för politiska institutioner på alla nivåer, säger Linda Berg som doktorerar vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.
I Sverige är stödet för en stark offentlig sektor och ett utbyggt välfärdssystem störst bland dem som framför allt identifierar sig som svenskar. Men stödet för en utbyggd offentlig sektor gäller då främst satsningar inom Sverige för svenska medborgare. När det istället handlar om att låta andra EU-medborgare, som bor och verkar i Sverige, få ta del av vårt välfärdssystem är människor med främst nationell identifikation mer negativa.
– De enda som stödjer sådana förslag är de som främst känner sig som européer, säger Linda Berg.
Bland dem som identifierar sig med flera samhällsnivåer – de så kallade flernivåeuropéerna – är stödet för en stark offentlig sektor litet.
En kontroversiell fråga i sammanhanget är om EU bör ta över ansvaret för sociala omfördelningsfrågor från medlemsstaterna. I Sverige finns det inget stöd för det, inte ens bland dem som främst känner sig som européer. I övriga Europa finns dock ett visst, men svagt, stöd för att flytta mer av makten över sociala frågor till EU, men enbart bland dem som känner sig som européer.
Enligt Linda Berg är det svaga stödet för ett gemensamt europeiskt välfärdssystem något som bör påverka diskussionerna om den framtida europeiska integrationen.
– Även om välfärdspolitiken över tid kan behöva anpassas till samhällsförändringar är det rimligt att ansvaret ligger kvar på medlemsstaterna, åtminstone inom överskådlig framtid, anser Linda Berg.
Under det kommande året kommer hon att fortsatt fördjupa sig i sambandet mellan identitet och välfärd, men då som gästforskare i Skottland.
Avhandlingens titel: Multi-level Europeans. The Influence of Territorial Attachments on Political Trust and Welfare Attitudes
Tid och plats för disputation: Fredagen den 12 oktober 2007, kl. 13.15, sal 10, Universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Linda Berg, tel 0739-315915 (svensk mobil, i Sverige t.o.m. 7/9, 17-23/9 samt 10-21/10), +44(0)1312299284 (bostad Edinburgh), e-post: Linda.Berg@pol.gu.se (fungerar även i Skottland)
