Älgens betesvanor kartlagda
Älgstammens storlek styrs till största delen av jakt, och avskjutningsnivån bestäms med hänsyn till såväl älgtäthet och betestillgång som trafiksäkerhet och risk för skogsskador. Johan Månsson från SLU visar nu hur uppskattningar av älgstammars storlek kan bli både billigare och mer tillförlitliga. Avhandlingen handlar om älgens betesvanor och olika inventeringsmetoder.
Målet med svensk älgförvaltning är en livskraftig älgstam av hög kvalitet. Stammen ska vara i långsiktig balans med betesresurserna, men dessutom ska trafiksäkerheten och risken för betesskador på skog och grödor beaktas. Stammens storlek regleras genom jakt och tilldelning av licenser, och för att detta ska fungera måste det finnas uppskattningar av hur mycket älg det verkligen finns i olika områden.
Johan Månsson har undersökt hur väl olika inventeringsmetoder visar var älgstammen befinner sig i förhållande till uppsatta mål. Årliga flyginventeringar visade sig vara den enskilda metod som fungerar bäst, men den är också dyrast. Om man istället kombinerar två billigare metoder, älgobservationer och spillningsinventering, får man lika bra resultat till en tredjedel av kostnaden.
Avhandlingen pekar också på en svaghet i dagens älginventering. Oftast görs den nämligen i perioden mellan jaktstart och kalvning och då missar man älgarnas fortplantning, som varierar från år till år. Om inventeringen istället görs mellan kalvning och jakt får man ett betydligt säkrare underlag för bedömning av lämplig avskjutning.
Johan Månssons har också undersökt hur älgarna rör sig i landskapet och vad och var de väljer att beta under olika förhållanden. Detta har betydelse för både skogsbruk och jakt. Kunskap om hur älgen påverkar skogen gör det lättare att förutsäga problem och att hitta lösningar.
Tall utgör huvuddelen av älgens vinterdiet och det är på tallungskog som de ekonomiska skadorna kan bli påtagliga. Älgen föredrar dock att beta vissa andra trädarter. Rönn, viden och asp löper t.ex. 14 gånger större risk att betas jämfört med tall och glasbjörk. Även vårtbjörk och en uppskattas mer än tall, och kan ses som andrahandsval. Gran betades inte alls i undersökningsområdet. Kunskapen om hur betet fördelar sig på de olika trädslagen gör det lättare att värdera det tillgängliga fodret i skogslandskapet. Dessutom innebär betespreferenserna att vissa lövträd har små utsikter att nå naturlig trädform i älgrika områden, vilket i sin tur har betydelsen för biologisk mångfald.
Avhandlingen visar att älgens fördelning i landskapet styrs av en mängd faktorer, som fodermängd, älgtäthet, mångfald av foderarter och markens produktionsförmåga. Dessutom visade det sig att älgarna tillbringar mer tid i ungskogsbestånd under vintrar med mycket snö. Bärris kan vara ett alternativt foder under snöfattiga vintrar, men då snön ligger djup är det lättare att hitta bete i ungskog än på myrar eller i skog där träden vuxit sig höga. Snödjupets variation mellan år kan därmed skapa svängningar i betestryck i vissa områden, trots att älgstammen är stabil. Detta kan göra det svårt att tolka betesskadeinventeringar.
Jägmästare Johan Månsson, Grimsö forskningsstation, institutionen för ekologi, SLU, försvarade sin avhandling “Moose management and browsing dynamics in boreal forest” den 12 oktober 2007. Opponent var professor Thompson Hobbs, Department of Forest, Rangeland and Watershed Stewardship, Warner College of Natural Resources, Colorado State University, Fort Collins, USA.
Pressbild:
(får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)
* Johan Månsson (Foto: Per Grängstedt)
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/johan_mansson.jpg
———————-
Mer information:
Johan Månsson, 0581-69 73 25, Johan.Mansson@ekol.slu.se
Abstract och avhandlingen i sin helhet (svensk sammanfattning: s 40-42):
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001586/
Se även: http://grimso.nvb.slu.se/
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/page.cfm?page=102
